Detta inlägg utgör en del av en serie på 4-5 delar som jag planerar att posta de kommande veckorna och som beskriver min nuvarande strategi för att hitta, analysera och värdera aktier. Serien planeras därefter att publiceras i sin helhet under egen rubrik på bloggen.
Del 2 om hur jag analyserar ett bolags finansiella struktur hittar du här.
Som vi gick igenom i förra delen så är det som jag är mest ute efter att få ut av de företag jag investerar i ett konstant och växande fritt kassaflöde. Det är det fria kassaflödet som är grunden för att bolaget ska kunna växa organiskt och att jag som investerare ska få ut en avkastning på mitt kapital. Med det fria kassaflödet kan bolaget göra 5 saker:
- Betala ut en utdelning.
- Köpa tillbaka aktier.
- Betala av skulder.
- Genomföra förvärv av andra bolag.
- Återinvestera i det egna bolaget.
Nu kommer den roliga biten! Av dessa 5 potentiella sätt att utnyttja det fria kassaflödet så är det framförallt 2 som leder till avkastning för mig som investerare: återköp av bolagets egna aktier och utbetalning av en utdelning. När man köper bolag som genomför aktieåterköp och utdelningar så är det dock viktigt att man ser över att kostnaderna för detta täcks av bolagets genererade kassaflöde, annars finns det risk att bolaget använder sin kassa och/eller lån för att betala aktieägarna vilket förstås inte är hållbart i längden.
I detta avsnitt tänker jag gå igenom aktieåterköp och varför det är en viktig del i hur mina investeringar producerar värde för mig. Nästa del kommer jag att tillägna helt åt utdelningar.
Antal Utestående Aktier - En Siffra som kan Generera och Förstöra Värde
När jag köper aktier i ett bolag så köper jag en liten, liten del av det bolaget. Det innebär att jag, åtminstone teoretiskt, äger rätten till bolagets vinster och kassaflöden motsvarande den lilla delen av bolaget. Om vi leker med tanken att bolaget ”X AB” gör vinster om totalt 100 kronor om året och att det har 10 utestående aktier så tjänar varje aktie 10kr. Om jag köper 1 aktie av X AB så äger jag 10% av företaget och har rätt till 10% av vinsterna, det vill säga 10kr.
Om X AB gör ett bra år och tjänar ett ordentligt fritt kassaflöde så kan styrelsen besluta om att köpa tillbaka en del av bolaget från aktieägarna (göra aktieåterköp). Säg att bolaget köper tillbaka 1 av sina 10 aktier och har 9 kvar. Då kommer jag fortfarande att äga min aktie som nu utgör 1 av 9 aktier istället för 1 av 10, och utan att ha gjort någonting så har min andel i bolaget ökat från 10% till 1/9 = 11,1%, så att jag nu har rätt till 1,1% mer av bolagets vinster än jag hade tidigare.
Om X AB istället behöver pengar för att göra ett större förvärv, en investering eller bara har ont om pengar på grund av dålig finansiell struktur så kan de istället välja att emittera (sälja) nya aktier. På motsatt sätt kan X då bestämma sig för att dela upp kakan i ytterligare delar. Om företaget emitterar 1 ny aktie till totalt 11 så kommer min andel på samma sätt att minska från 10% till 1/11 = 9% utan att jag själv gör någonting eller får någon vetskap om det om jag inte läser nyheter om bolaget dagligen. Jag har då förlorat rätten till 1% av bolagets alla framtida vinster och kassaflöden på grund av det.
Antalet utestående aktier som ett bolag har hittar jag i resultaträkningen och är viktig att följa för att bedöma om bolaget genererar värde till mig som investerare över tid. Om ett bolag dubblar sina vinster men samtidigt dubblar antalet aktier så kommer min värdeökning utifrån denna aspekt effektivt att vara noll. Om ett bolag omvänt dubblerar sina vinster och samtidigt köper tillbaka hälften av sina utestående aktier så innebär det fyra gånger så hög värdeökning.
Det är sant, men när man beräknar bolagsvärde med olika ekonomiska mått så beräknas de oftast per aktie. Vinst per aktie, fritt kassaflöde per aktie, utdelning per aktie och pris per aktie. Om bolaget X AB gjorde 10kr per aktie i vinst förra året då de hade 10 utestående aktier (total vinst 100kr) så är det lättare för dem att slå det detta året om de bara har 8 utestående aktier och då behöver tjäna totalt 80kr för att uppnå samma resultat per aktie. Om de skulle göra samma totalvinst på 100kr och fördela det på bara 8 aktier så skulle vinsten per aktie öka med 25% till totalt 12,5kr per aktie trots att bolaget inte tjänat mer pengar totalt. Om X AB då handlas för ungefär samma P/E-värde (Pris per aktie/Vinst per aktie) både första och andra året så kommer aktiepriset att korrigera upp sig ungefär 25%.
Samma sak gäller bolagets utdelning och potentiella utdelningstillväxt. Låt oss säga att bolaget X AB år 1 (med 100kr i total vinst, 10kr/aktie i vinst) betalar ut en direktavkastning på 5%. Det skulle innebära en utdelning på 0,5kr/aktie och en totalkostnad för bolaget på 5kr (10 aktier x 0,5kr) från sitt fria kassaflöde. År 2, när bolaget har köpt tillbaka 2 aktier och bara har 8 kvar, så förväntar sig investerarna fortfarande 0,5kr/aktie i direktavkastning, men nu kostar det bara bolaget totalt 8 aktier x 0,5kr = 4kr. Om bolaget gör samma vinst som tidigare på 100kr, nu 12,5kr/aktie, så innebär det att de kan öka direktavkastningen till 0,625kr/aktie utan att det kostar mer för bolaget
(0,625kr x 8 aktier = 5kr). Det skulle innebära en höjning av direktavkastningen till aktieägarna med 25%. Detta visar hur även bolag med höga utdelningsandelar av sitt fria kassaflöde ibland kan fortsätta att höja utdelningen till aktieägarna.
De här förändringarna tar tid att materialisera, ibland flera år, vilket gör det ännu viktigare att jag analyserar mina bolag noga och köper dem på lång sikt för att låta sådana här ränta-på-ränta-effekter ta form.
Ja och nej, det är kontroversiellt. Aktieåterköp görs med fritt kassaflöde, och effektivt görs det med pengar som vi aktieägare har teoretisk rätt till. När ett bolag köper tillbaka sina aktier så gör det det från marknaden, och till det pris som marknaden har satt på aktien. Om ett företags aktie handlas värderingsmässigt väldigt högt så kan man argumentera för att aktieåterköp är olämpligt och ett exempel på dåligt handhavande av aktieägarnas pengar. Jag kanske själv är intresserad av X AB för P/E 15x men tycker att det är gravt övervärderat för P/E 40x. Om jag inte själv hade köpt bolaget för det priset, varför ska jag då acceptera att bolaget själva gör det med ”mina” pengar?
Är det inte bättre att bolaget i så fall späder ut min andel lite för att få in en större summa pengar från nya investerare som är villiga att betala det höga priset, som de sedan kan investera till att utveckla bolaget, göra förvärv eller betala tillbaka skulder för att på sikt tjäna ännu mer pengar till mig? Alternativt att de betalar ut överskottet som en utdelning så att jag själv kan välja hur du vill investera dem? På motsatt sätt kan man argumentera för att återköp av bolagets egna aktier när de är billiga är exempel på gott handhavande, och att emission av nya aktier till billigt pris är värdeförstörande.
Aktieåterköp är ett av två viktiga sätt som vi aktieägare kan få avkastning på våra investeringar när vi handlar aktier. Det andra sättet är genom utdelningar (direktavkastning). Det finns mycket att skriva om utdelningar och därför har jag valt att tillägna ett eget inlägg specifikt till det, vilket kommer bli nästa inlägg i serien om min investeringsstrategi.
Vad tittar du på när du analyserar bolag? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vilka bolag jag analyserar i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.