Detta inlägg utgör en del av en serie på 4-5 delar som jag planerar att posta de kommande veckorna och som beskriver min nuvarande strategi för att hitta, analysera och värdera aktier. Serien planeras därefter att publiceras i sin helhet under egen rubrik på bloggen.
Del 2 om hur jag analyserar ett bolags finansiella struktur hittar du här.
Del 3 om aktieåterköp och dess värdeskapande effekt för investerare hittar du här.
Bolag som har återkommande fria kassaflöden kan välja att dela ut en del av detta i form av utdelning, det vill säga en utbetalning kontant direkt till alla aktieägare. Detta är något som ofta blir mycket uppskattat, och det finns hela investeringsstrategier som baseras på utdelningar, återinvestering av utdelningar med ”snöbollseffekten” och utdelningstillväxt (Dividend Growth Investing). Vissa säger sig även kunna pensionera sig och leva enbart på pengarna de får från exempelvis utdelningar, den så kallade Financial Independence, Retire Early (FIRE)-rörelsen. Om man ser tillbaka historiskt på den totala avkastningen på börsen över tid, så har utdelningar ensamt stått för 40% av alla tjänade pengar på börsen sedan 1930 och 54% under år med hög inflation, enligt Fidelity. Jag själv är också ett stort fan av utdelningar, det ingår ju till och med i både mitt bloggnamn och min bloggbeskrivning.
Men för att kunna njuta av utdelningar är det viktigt att förstå var de kommer ifrån och varför de betalas ut, och på den sista frågan finns egentligen två svar. Den första anledningen är för att locka investerare. Investerare älskar utdelning, och vill bolaget sälja fler (dyra) aktier för att få in mer pengar så kan detta vara ett bra sätt. Det andra är att bolagets företagsvärde minskar om de har oinvesterad kassa i bolaget. Ett företagsvärde (eng. Enterprise Value) beräknas som Marknadsvärdet plus skulder minus kassa. Det kan tyckas motsägelsefullt men anledningen till det är att man med stor kassa tappar potentiell avkastning som man hade fått om kassan var investerad, rena kontanter kommer ju alltid att tappa i värde på grund av inflation. Det gör att bolag som har extra kassa som de inte vet hur de ska investera hellre delar ut pengarna än bara låter dem sitta i bolaget.
Som investerare kan man välja själv vad man vill göra med dessa utbetalningar, antingen använda pengarna själv eller återinvestera dem på börsen i samma bolag som betalade ut (= DRIP; Dividend Reinvestment Plan, detta kan automatiseras hos vissa börsmäklare i USA) eller i andra aktier/fonder. Personligen återinvesterar jag alla utdelningar jag får, jag samlar ihop dem och investerar dem sedan i de positioner jag tycker är mest prisvärda just då baserat på mina värderingar och de målpriser jag har räknat fram.
Utdelningar beskrivs ofta i form av direktavkastning i procent, vilken beräknas som den årliga totalutdelningen dividerat med aktiens nuvarande pris och teoretiskt därför beskriver den årliga avkastningen av utdelning från investeringen om man köper den idag. Kom dock ihåg att både utdelningar och aktiepriser förändras över tid (det sistnämnda dag för dag), varpå även direktavkastningen fluktuerar. Utdelningar kan betalas ut med olika tidsintervall, vanligast är årligen, halvårsvis, kvartalsvis eller månatligen. Vissa bolag betalar ibland även ut så kallade specialutdelningar eller extrautdelningar, detta är engångsutdelningar som ges ut om företaget gör ett extra bra år eller exempelvis säljer av en division och får in en stor summa pengar.
När det kommer till utdelningar så skiljer sig strategierna lite åt mellan Sverige och USA, de två områden där jag har mina pengar investerade. I Sverige är det vanligt att bolagen beskriver en utdelningspolicy, oftast i procent av vinsten, exempelvis att ”50% av vinsten ska delas ut efter att företagets ekonomiska intressen tagits i beaktande”. Det gör att bolagen bra år delar ut mer och dåliga år mindre, men oftast leder det ändå till en positiv trend över tid så länge bolaget växer sina intäkter, vinster och kassaflöden. Du kan oftast hitta ett bolags utdelningspolicy genom att gå in på dess investor relations (IR)-sidor på hemsidan. I USA är det vanligare att man värderar utdelningstillväxt, det vill säga att man vill att varje års utdelning ska vara högre än året före, snarare än dess procentuella andel av vinsten/kassaflödet. Det är för att många sparar i utdelningsaktier och sedan helt eller delvis lever på dessa när de går i pension. Effekten blir att bolagen ofta snålar lite med utdelningsandelen (se nedan) initialt för att säkerställa att de kan fortsätta att få utdelningen att växa, och en minskning av utdelningen är att se som ett stort misslyckande. I USA ger man även bolag olika titlar beroende på hur länge de kunnat upprätthålla en sådan trend:
- Dividend Aristocrat (utdelningsaristokrat) = Ett amerikanskt bolag, listat på S&P 500 med ett marknadsvärde om minst $3 miljarder, som ökat utdelningen år för år i minst 25 år.
- Dividend King (utdelningskung) = Motsvarande kriterier som för en utdelningsaristokrat men som ökat utdelningen år för år i minst 50 år.
- Dividend Challenger = Amerikanskt bolag som ökat utdelningen år för år i 5-9 år.
- Dividend Contender = Amerikanskt bolag som ökat utdelningen år för år i 10-24 år.
- Dividend Champion = Amerikanskt bolag som ökat utdelningen år för år i 25+ år.
Hur bedömer jag om utdelningen är "säker"?
Med att utdelningen är ”säker” menar man att bolaget kommer att kunna fortsätta betala ut ökande utdelning år för år utan sänkning, och svaret på den här frågan är förstås att man aldrig kan vara hundraprocentigt säker. Saker kan alltid hända även de stabilaste av bolag och även utdelningskungar kommer och går. Senaste utdelningsaristokraten som förlorade sin titel var AT&T Inc, som efter 35 år av årligen höjda utdelningar sänkte sin utdelning i samband med att de spann av Warner Bros Discovery under 2022.
Man kan dock själv försöka skatta säkerheten i utdelningarna, och det handlar då återigen om att förstå de företag man äger. Många bloggare och webbsidor skriver att ”om direktavkastningen är över X% per år så är utdelningen riskabel”, men så är inte nödvändigtvis fallet även om man ska vara försiktig med högre direktavkastningar. Direktavkastningen är beroende av aktiepriset som inte har något att göra med bolagets ekonomi, förutom att ett fallande aktiepris förstås kan orsakas av att något negativt händer i bolaget. Utdelningar betalas ut från ett bolags fria kassaflöde, vilket innebär att det fria kassaflödet förstås måste vara högre än vad bolaget betalar ut i utdelning, annars måste de finansiera utdelningen på ohållbar genom lån, kassa eller aktieutspädning, vilket inte håller i längden. Hur stor andel av det fria kassaflödet som en utdelning upptar brukar kallas för utdelningsandelen (eng. Payout Ratio), och ju lägre denna är, desto säkrare är utdelningen i allmänhet. En utdelningsandel som börjar stiga upp mot 60-70% av kassaflödet brukar jag börja tycka är riskabel, men det finns undantag i väletablerade bolag där detta fungerar (exempelvis Coca-Cola och tobaksbolagen). De flesta bolag med lång historik av stigande utdelningar har en hälsosam utdelningsandel.
Kom ihåg att vara noga med bedömningen av utdelningsandelen. På många ställen beräknar man denna som en del av vinsten, inte minst på de svenska marknaderna. Om du har läst avsnittet om hur jag analyserar företagsfinanser (annars hittar du det här) så vet du att vinst och kassaflöde inte är samma sak, och att vinsten kan innefatta värdeökningar som inte utgörs av likvida medel. Vi kan inte betala våra räkningar bättre för att våra hus stiger i värde, och våra bolag kan inte betala mer i utdelning för att vinsten ökar om inte kassaflödet också gör det. Därför föredrar jag alltid att titta på det fria kassaflödet när jag bedömer utdelningsandelen.
Det även vissa undantagsfall; exempelvis amerikanska fastighetsbolag (REITs, se min analys av Realty Income Corp för förklaring av detta begrepp) och Business Development Companies (BDCs) är tvungna att betala ut en hög utdelningsandel baserat på vinst till sina aktieägare för att få skattereduktioner, vilket gör att de ofta har en högre direktavkastning och utdelningsandel än normalt. Dessa bolagsformer är mer riskabla investeringar rent fundamentalt, men det gör även att beräkningar av ”säker utdelningsandel” baserat på kassaflöde inte går (överstiger ofta 100%), utan här får man beräkna det i andel av förvaltningsresultatet (Adjusted Funds from Operations; AFFO). Ett annat exempel med hög utdelningsandel är preferensaktier, som fungerar lite mer som en företagsobligation med en på förhand förutbestämd (ofta hög) utdelning och mindre potential till kursutveckling. Bolag där det är svårt att beräkna fritt kassaflöde (exempelvis finansiella företag som banker eller försäkringsbolag) är också svårvärderade utifrån denna metod.
En annan aspekt av utdelningssäkerheten som jag tog upp i mitt förra strategiinlägg är aktieåterköpens påverkan. Ett företag som köper tillbaka sina egna aktier får färre och färre aktier kvar på marknaden som de behöver betala utdelning till, och därmed en lägre och lägre kostnad för utdelningen vilket ger högre säkerhet och mer rum för framtida utdelningshöjningar. Det kan du läsa mer om här.
Hur beräknas utdelningstillväxten?
Den heliga graalen för en utdelningsinvesterare är ett företag som växer sina vinster och kassaflöden och som ökar sin utdelning år för år. Detta kallas för en Dividend Growth Stock (utdelningstillväxtaktie), och poängen med detta är att man kan få hög årlig avkastning på sin ursprungliga investering om man håller kvar i aktien. Tag ett exempel i Lowes Companies (NYSE: LOW). Aktien kostar idag $201 och betalar en årlig utdelning på $3,95, vilket ger en direktavkastning på 1,9%. Utdelningsandelen är säker på ca 35% av fritt kassaflöde. Detta ser inte ut att vara mycket att hänga i granen idag, men Lowes är en utdelningsaristokrat (snart kung) med 48 år av höjda utdelningar, och har höjt dessa med i snitt 25% per år de senaste 20 åren. Om vi då ser tillbaka på Lowes till 2002 så kostade en aktie runt $22 (med en hög P/E på 30x ska tilläggas) och hade en utdelning på $0,04/aktie och år, med en direktavkastning på 0,2%. Om man hade handlat aktier i Lowes 2002 och hållt dem till idag så hade man haft en inköpskostnad på $22 med en utdelning som vuxit till $3,95. Det innebär att man idag hade fått utbetalt en kostnadsbaserad direktavkastning på 18%, eller rättare sagt fått utbetalt 18% av sin ursprungliga investering 2002 varje år såvida Lowes kan fortsätta att betala utdelningen årligen. Och då har vi inte ens räknat med +1000% i ökat aktiepris. Ett annat bra exempel som jag brukar ta upp är Warren Buffet som idag får ca 60% av sin ursprungliga investering i Coca-Cola från 80-talet utbetald till sig årligen.
Företag som Lowes är inte unika men det tar tid att få ut den fulla potentialen av sådana investeringar. För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för detta så vill man för det första köpa aktien till ett bra pris (detta kommer vi ta upp i nästa del av min investeringsstrategi) och för det andra köpa bolag med god potential till utdelningstillväxt. Utdelningstillväxten mattas ofta av i takt med att utdelningen och bolaget blir tillräckligt stora (de kan inte växa exponentiellt för evigt), och därför brukar jag tycka om att titta på den genomsnittliga årliga utdelningstillväxten de senaste 3, 5 och 10 åren. Genomsnittlig årlig tillväxt kallas även för CAGR (från engelskans Compound Annual Growth Rate), och blir ett mått på hur stor ränta-på-ränta-effekt som investeringens utdelningar producerar. Ser man att CAGR minskar i närtid (CAGR på 10 år är högre än den på 5 år som är högre än den på 3 år) så är detta ett tecken på att tillväxten mattas av, medan motsatsen betyder att den snabbar på sig.
Formeln för CAGR är som följer:
Vill man inte/kan inte beräkna detta själv så finns det kalkylatorer för detta på nätet, men många sidor listar även bolagens CAGR för 3, 5 och 10 år. Jag brukar tycka om att titta på SeekingAlpha, bara sök på bolaget, klicka på ”Dividends” i menyn och klicka på ”Dividend Growth” så kommer de upp i en lista.
Vad är en bra Utdelningstillväxt?
Men vad är då en bra CAGR? Och vad är en bra CAGR i förhållande till bolagets ursprungliga direktavkastning? Ju högre direktavkastning du har i din ursprungliga investering (ju billigare du köper aktien) och ju högre CAGR bolaget har, desto högre ränta-på-ränta-effekt får du över tid. För att få en känsla för detta kan man använda Chowder-reglerna (myntade av Chowder, en skribent på SeekingAlpha). Genom att addera bolagets utdelnings 5-åriga CAGR med nuvarande direktavkastning kan man få fram en procentuell poäng (Chowder-numret) som ger en fingervisning om tillväxtpotentialen i framtiden. Chowder-reglerna är tre till antalet:
- Om ett bolag har direktavkastning över 3%, så bör direktavkastningen + 5-årig utdelnings-CAGR ge ett Chowdernummer >12%.
- Om ett bolag har direktavkastning under 3%, så bör direktavkastningen + 5-årig utdelnings-CAGR ge ett Chowdernummer >15%.
- Om bolaget är en Samhällsserviceaktie (Utility stock), så bör direktavkastningen + 5-årig utdelnings-CAGR ge ett Chowdernummer >8%.
Detta förutsätter ju dock att tillväxttakten kan bibehållas även på längre tid.
Utdelningar är ett fantastiskt sätt för oss investerare att känna att vi får kontinuerlig avkastning på våra pengar och det gör det roligt att fortsätta vara engagerad och följa vad som händer på börsen. Till slut har de till och med potentialen att göra oss finansiellt fria(re). Man ska dock vara medveten om vad man köper och inte jaga utdelning för utdelningens skull, det gamla uttrycket ”den som gapar efter mycket tappar ofta hela stycket” stämmer definitivt om man inte ser upp med utdelningsandelar och tillväxttakter. Sänkningar av utdelningar är inte ovanligt och kommer sannolikt drabba oss alla någon gång under våra investeringsresor, jag själv fick ju till exempel tänka om med Castellum i november 2022.
I nästa del av min investeringsstrategi, som kommer att bli den sista delen, så kommer jag gå igenom mina främsta metoder för att värdera aktier och komma fram till vilket pris jag bör betala för att få en rimlig säkerhetsmarginal och förhoppningsvis god avkastning.
Vad tittar du på när du analyserar bolag? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vilka bolag jag analyserar i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Externa Länkar
Dividend Data, en av YouTube-profilerna jag följer, har en kort men väldigt inspirerande video om utdelningsinvestering och snöbollseffekten man kan uppnå av att återinvestera utdelningar.