Förra veckan var det dramatik och uppståndelse på börsen efter kraschen hos Silicon Valley Bank och Silvergate Capital, vilket jag skrev om i mer detalj i mitt förra inlägg. Sammanfattat handlade detta om att dessa bankinstitut investerat en stor del av sina kunders pengar i långsiktiga amerikanska statsobligationer (till så passande kallad ”riskfri ränta”) som sedan tappat kraftigt i värde vilket i samband med stora kunduttag som gjorde att bankerna tvingades sälja av dessa tillgångar till massiva förluster. Precis som jag förutspådde så har detta fått ringar på vattnet och spridit sig även till andra banker och finansiella institutioner både i och utanför USA, med bland annat skakighet hos Credit Suisse på den europeiska sidan, och de svenska bankerna har inte heller varit immuna. De svenska investerarna verkar ha hängt med i svängarna och man kan nu knappt logga in på sociala medier innan man möts av människor som ivrigt frågar om detta utgör ett köpläge.
Så… är det dags att köpa bankaktier? Det ska jag titta närmare på idag!
För det första måste en sak klargöras, och det är att banker inte fungerar som andra företag, och att man inte kan analysera banker på samma sätt som andra företag när man gör bolagsanalyser. Vanliga bolag som producerar och säljer varor och tjänster får in intäkter, där man kan subtrahera kostnader för att få ut vinster eller kassaflöden och sedan förstå vad bolaget kan göra med dessa vinster och kassaflöden.
En bank kommer fortfarande att rapportera omsättning, vinster och kassaflöden, och även om dessa mätvärden kan ge en fingervisning om bankens tillväxt och effektivitet så är det inte de huvudsakliga mätvärdena för att bedöma bankers lönsamhet. Många värdeinvesterare upplever bankerna som svåra att analysera och håller sig därför borta från dem helt och hållet, andra väljer andra mätvärden för lönsamhet och värdering som bättre avspeglar effektiviteten i bankverksamheten. Men varför är det så?
En banks verksamhet går ut på att låna pengar från sina kunder till ränta och investera dessa i tjänster för andra kunder till högre ränta, ett så kallat räntenetto. När du sätter in dina pengar på banken så lånar du tekniskt ut dina pengar till banken på obestämd tid, det är därför du får ränta på ett sparkonto. En stor del av dessa pengar använder sedan banken till olika former av lån och andra tjänster till andra kunder som får betala högre ränta än du tjänar på ditt sparkonto, och upptill detta har banken själv en stor mängd finansiella tillgångar att investera i för ytterligare avkastning. Härtill finns massor med regler som jag som lekman inte ens ska låtsas som att jag kan någonting om men som bland annat reglerar hur mycket likviditet som måste finnas i banken för kunderna att när som helst kunna ta ut från sina bankkonton.
Detta gör att bokföringen av en bank inte blir lika enkel som för ett ”vanligt” företag med tanke på alla de avskrivningar/uppskrivningar av värden på olika tillgångar som finns hos banken, räntornas effekt på räntenetton, eventuella samtidiga försäkringsverksamheter och andra verksamheter och så vidare. Ett bra exempel på hur komplicerat detta kan vara är utvecklingen av T Rowe Price Group (TROW) de senaste åren. Detta är en stor pensionsförvaltare i USA som dubblerat sina intäkter och kassaflöden de senaste 10 åren och tripplat sina vinster. 2022 tappade bolaget ca -7% i förvaltningstillgångar (Assets Under Management) och med detta -50% av vinsten, men upprätthöll bra kassaflöde. Aktien har tappat runt -50% från toppen i slutet på 2021. Det är helt enkelt väldigt svårt att förutse vad som händer i dessa bolag.
Hur tänker jag kring bankaktier?
Som jag tidigare nämnt på bloggen så vill jag ha en väldiversifierad portfölj där hela samhället finns representerat. På så vis kan aktier som går bra i vissa marknadslägen väga upp för andra som går sämre i andra marknadslägen, och mitt mål är att köpa kvalitetsaktier till varje del av den här utopiska portföljen och till bra priser. Banker och finansiella bolag ingår i den visionen i allra högsta grad, och jag äger gärna bankaktier (eller så har jag inte blivit tillräckligt bränd av dem ännu för att förstå bättre).
När jag utreder vilka banker jag vill äga så utgår jag från samma grundprinciper som jag gör för andra typer av investeringar enligt Min Investeringsstrategi, men i en något annorlunda form eftersom jag tycker att det är betydligt svårare att djupanalysera den här typen av verksamheter.
Moat: När det kommer till konkurrenskraftighet och moat hos en bank så brukar jag reflektera över hur stor påverkan på den allmänna ekonomin det skulle bli om den specifika banken gick under eller hur stor del banken utgör av dess marknad. I Sverige skulle jag vara bekväm med att investera i våra fyra storbanker Nordea (Skandinavisk, baserad i Finland), SEB, Handelsbanken och Swedbank. Anledningen är att dessa banker kan anses ”too big to fail” och att det med största sannolikhet blir en enorm statlig fråga om någon av dessa banker någonsin skulle få det knapert. Givetvis skulle det bli kris om någon annan bank får problem också, men även populära banker som Avanza Bank Holding och Nordnet utgör bara en femtedel så stor verksamhet som de fyra giganterna.
I USA skulle motsvarande potentiella investeringar utgöras av exempelvis JP Morgan Chase & Co (JPM), Bank of America (BAC), Citigroup (C), Well Fargo (WFC), Goldman Sachs (GS) och Morgan Stanley (MS).
Finanser: När jag tittar på en banks finanser så vill jag gärna förstås se stabilt ökande vinster samt ett stabilt ökande Eget Kapital (Nettoförmögenhet). Detta nyckeltal kallas även för bokvärde (Book Value) och beräknas som
Bankens Totala Tillgångar – Bankens Totala Skulder
Har räknas alltså in såväl tillgångar/skulder i form av räntenetto som värdet på olika investeringar som banken har gjort med sitt kapital. Förenklat kan man säga att om banken skulle likvifieras så att alla skulder till banken och alla bankens skulder skulle nollställas samt tillgångar säljas av så blir detta ungefär pengarna som skulle bli kvar.
Ett annat viktigt värde att följa över tid är bankens Return on Equity (ROE), vilket är ett lönsamhetsmått som på svenska kan översättas som avkastning på eget kapital. Detta mäts i procent och mäter lönsamheten i de investeringar som banken har gjort, det vill säga att det liknar avkastning av investerat kapital (Return on Invested Capital, ROIC) som jag oftast listar i mina aktieanalyser.
Här är en tabell där jag listar själv beräknad årlig genomsnittlig tillväxttakt (CAGR) av vinst och bokvärde för storbankerna de senaste 10 åren samt ROE för 2022. Här kan man se att SEB och Swedbank har haft marginellt högre tillväxttakt och avkastning än Nordea och Handelsbanken till dessa mått mätta under den senaste 10 års-perioden.
| Bank | Vinsttillväxt (CAGR 10 år) | Tillväxt av Bokvärde (CAGR 10 år) | ROE 2022 (%) |
|---|---|---|---|
| Nordea | 3,8% | 3,4% | 11,4% |
| SEB | 6,5% | 5,3% | 13,2% |
| Swedbank | 6,7% | 4,5% | 12,4% |
| Handelsbanken | 3,6% | 5,4% | 10,8% |
Skuldsättningsgrader blir betydligt svårare att förstå sig på i bankvärlden eftersom det är så centralt i hela värdeproduktionen, varför jag trots risken inte bryr mig om att ens försöka luska i detta hos bankerna.
Aktieåterköp och Utdelning: Precis som för andra bolag så tittar jag på förändringar i antalet utestående aktier över tid och vilken utspädnings/koncentreringseffekt det bör få för mig som aktieägare. Här är Nordea otvivelaktigt bäst då de haft nästan samma antal utestående aktier de senaste 10 åren men nu minskat -10% under 2022. SEB har hållit ungefär samma antal aktier de senaste 10 åren och såväl Swedbank som Handelsbanken har haft en utspädning med +3,2% respektive +3,8% sedan 2013.
Utdelningsmässigt så har bankaktierna historiskt varit goda utdelare, åtminstone fram till pandemin då statliga regleringar satte stopp för bankernas utdelningar 2019 och de inte riktigt återhämtat sig sedan dess. Det är inte ovanligt att se direktavkastningen ligga på upp mot 4-7%. Den 10-åriga genomsnittliga tillväxttakten på bankaktiernas utdelningar har varit:
Nordea: +8,1%
SEB: +5,4%
Swedbank: -0,4%
Handelsbanken: +3,8%
Så är det dags att köpa bankaktier?
Så ska man göra som alla ropar på sociala medier och köpa banker hejvilt nu när sektorn är pressad? För min egen del blir svaret både ja och nej, det beror på. Precis som i alla sektorer och på alla marknader så finns det bankaktier som jag upplever är undervärderade och bankaktier som är övervärderade. Bara för att hela sektorn (eller hela börsen) faller ett antal procentenheter så betyder inte det nödvändigtvis att allt är billigt och köpvärt helt plötsligt. Lika lite som jag skulle köpa ett hus värt 2 miljoner för 5 miljoner bara för att någon säger att det är 50% nedsatt från 10 miljoner.
Så hur värderar man en bankaktie? Normalt brukar det avrådas att titta på P/E-värdet med tanke på de osäkerhetsfaktorerna i vinstberäkningar som jag nämnt ovan, och i synnerhet om man jämför bankaktier med andra aktier. Banker säljs ofta till betydligt lägre P/E än vanliga produktions- och servicebolag, åtminstone har det varit så sedan finanskrisen 2008-2009. Det vanligaste värdet man råds att titta på är istället Pris/Bokvärdet (Price/Book Value; P/B). Om man handlar en bank till ett P/B <1,0x så innebär det att man betalar mindre per aktie än vad de beräknade tillgångarna minus skulderna per aktie är värda, man får således rabatt. Det omvända sker om man köper en bank till P/B >1,0x, man betalar då en premie. De av er som är vana vid att värdera investmentbolag bör vara väl införstådda med de koncepten. Således är det en stor fördel om man kan få tag i bankaktier runt eller under P/B 1,0x eller åtminstone med en säkerhetsmarginal lägre än vad banken normalt handlas för.
Här nedan listar jag bankernas pris, bokvärde och P/B (hämtat 2023-03-16) samt snitt-P/B de senaste 10 åren. Man kan se att samtliga handlas under snittet för de senaste 10 åren (dock har P/B-multipeln handlats ned generellt de senaste 5 åren), men att det bara är Handelsbanken som i dagsläget handlas under sitt bokvärde. Personligen har jag därför utnyttjat turbulensen för att köpa på mig mer Handelsbanken samtidigt som jag håller noga koll på om övriga storbanker skulle börja ta sig ned mot P/B 1,0x då jag brukar vara bekvämare med att handla.
| Bank | Pris | Bokvärde/Aktie | P/B | Snitt-P/B senaste 10 år |
|---|---|---|---|---|
| Nordea | SEK 115,56 | SEK 90 | 1,28x | 1,18x |
| SEB | SEK 112,3 | SEK 93,9 | 1,20x | 1,39x |
| Swedbank | SEK 182 | SEK 156 | 1,17x | 1,53x |
| Handelsbanken | SEK 96,14 | SEK 99 | 0,97x | 1,41x |
Var medveten om att investeringar i aktier, fonder eller andra värdepapper alltid är förenligt med ett risktagande där du kan förlora hela eller delar av ditt satsade kapital. Investera därför aldrig mer pengar än du är beredd att förlora. Ingenting som läses på den här bloggen ska ses som direkta köp- eller säljrekommendationer. Dr. Dividend uppmanar alla läsare till att göra sin egen grundliga efterforskning innan eventuell sådan handel.
För Full Transparens: Dr. Dividend äger för närvarande aktier i Swedbank, Handelsbanken, JP Morgan Chase & Co och T Rowe Price Group av ovan nämnda aktier.
Vad tycker du om investeringar i banksektorn? Har du utnyttjat den senaste turbulensen för något eget bankköp? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vad jag skriver om i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Svenska
English
Personligen är jag inte så sugen på att äga storbank, men det är inte ofta man kan köpa något billigare än vad tillgångarna är värda. Även om det inte var så länge sedan sist just i banken. Så personligen slog jag till, med lånade pengar till råga på allt, något jag annars brukar undvika. Tiden får utvisa om det var en dålig idé eller inte. Utdelningarna kommer snart som tur är och kan kanske agera lite motvikt i det personliga kassaflödet om det blir en långdragen historia.
Hej Jonas! 😀
Kul att du doppar tårna i något nytt! Själv har jag börjat plocka in lite råvaruexponerade bolag som Nordic Paper och Boliden i portföljen. Läskigt men om inte annat så lär jag förhoppningsvis mig något! Kom ihåg bara att även om räntebalansen och tillgångarna idag pekar mot en rabatt jäntemot bokvärde i exempelvis Handelsbanken så är sällan världen så enkel, underliggande tillgångar kan minska i värde och det finns fortfarande risk även med stabila bankaktier.
När det kommer till att belåna portföljen är detta något jag bestämt mig för att aldrig själv göra, och mitt resonemang för det kommer jag att ta upp någon gång i framtiden här på bloggen. Men våra ekonomier och riskaptiter är lika olika som våra personligheter, jag hoppas bara att du omsorgsfullt sett över riskerna som det innebär för dig så att det inte blir för skadligt om det inte blir som du tänkt dig 🙂
Trevlig helg!
Dr. Dividend
Tack för dina kloka kommentarer!
Jag värdesätter mycket att få påläst mothugg. Visst ska man vara tydlig med att det inte finns något hinder för att banker handlas under bokfört värde under en längre period. Handelsbanken har ju varit nere under 90 kr ganska nyligen. Däremot tror jag risken är tillräckligt liten för att jag ska våga ta den, men det är förstås en högst godtycklig bedömning. Dagens kurs motsvarar ju också en bit under 90 efter avskiljd utdelning.
Apropå tidigare diskussion om värdet av gedigna analyser. Det är ganska lätt hänt att titta på värdesiffror som inte längre är signifikanta, om liknelsen ursäktas. Råvarubolagen du nämner är väl ett bra exempel på det. De är snarare ett spel på den underliggande råvarumarknaden mer än något annat, den är som bekant svårbedömd. Men visst lockar det, mycket.
Hej, tack för bra analys!
Sålde hela innehavet jag hade i Swedbank (i februari) på över 200 kr efter att ha legat minus i 5 år, äntligen har det vänt och jag sålde med 15-ish % upp.
När banken handlades nära ATH på 218 kr (tittade jag på grafen tillbaka i tiden). Under 26 års tid har banken handlats nära 220 kr några få gånger. Varför skulle aktien stiga ännu mer i kurs från 220 kr. Jag var skeptisk. Böter, penningtvätt, skandaler, misskötsel, IT haverier m.m. Jag ”visste” att kursen kommer dippa tillbaka till 160-180 kr intervall. Trodde det kommer ske när räntorna sänktes men det blev fortare än jag trodde. Ska jag köpa tillbaka? Den frågan har jag ställt mig många gånger, men som du skrev, osäkert kring banker, många faktorer som jag inte förstår eller kan påverka. Jag avstår. Hellre lägga pengarna annanstans med liknande utdelning och potential till kurstillväxt.
Vanlig fond växer bättre än Swedbank, varför äga den då.
Hej TM! 😀
Jag tror själv på att ha en slant i banksektorn men det är egentligen inte en investering som jag tror jag kommer tjäna några enorma pengar på rent tillväxtmässigt, dessa banker är redan så stora. Det blir därför framförallt utdelningen som blir värdet tillbaka till mig. Däremot vågar jag mig inte in i mindre banker som inte har samma ”too big to fail”-effekt precis som du nämner i din kommentar. Det har blåst ordentligt kring Swedbank men jag tror det blir ordentlig kris i det här landet om banken någonsin vacklar ordentligt.
Därför köper jag bara storbanker, och då blir priset i min mening så otroligt viktigt. För 5 år sedan så var Swedbank uppe och handlades på P/B runt 1,6-1,7x, vilket innebär att man betalade 60-70% premie på bolagets underliggande ränteportfölj och tillgångar. Mitt inköpspris på Swedbank ligger på 139kr vilket motsvarar P/B på 0,89x av bankens bokvärde idag, och under hela den senaste 10-årsperioden så har bokvärdet stigit år för år. Om Swedbank skulle handlas till samma pris (P/B 1,6-1,7) baserat på dagens bokvärde som när du köpte för 5 år sedan (2018) så skulle dagens aktiepris motsvarande vara 250-265kr.
Sen finns ju inga garantier; underliggande tillgångars värde (eller räntenetton) kan precis som vinster i P/E minska och då faller ju även aktievärdet relaterat till P/B.
Trevlig helg! 🙂
Dr. Dividend