Sedan jag började skriva den här bloggen och lade upp min frågelåda så är det många som har kontaktat mig och frågat om olika bolag och strategier både via den och kommentarsfältet, vilket förstås är supertrevligt, och jag vill rikta ett stort varmt tack till alla som skrivit! Keep ’em coming!
I dagens inlägg hade jag tänkt addressera en typ av fråga som kommer till mig ganska ofta, nämligen frågor och önskemål om analys av småbolag, icke-utdelande tillväxtbolag och bolag med kort finansiell historik. Jag tänker exempelvis på de gånger jag fått frågor om bolag som Adverty eller Brookfield Asset Management med flera samt frågor som ”Varför ska jag investera i ett bolag som inte har någon utdelning?”
Jag tänkte att jag skulle besvara min syn på ett gäng av dessa frågor genom att beskriva min syn på hur en aktie startar upp och mognar ut på aktiemarknaden med avseende på risk, avkastning och vilken typ av värdeökning jag som investerare förväntar mig när jag investerar i olika bolag.
Fas 1: Start-Up
När ett företag startar upp eller börjar sin resa på aktiemarknaden så är det oftast litet till storleken men med en stor tillväxtpotential som investerare vill försöka ta del av. Oftast finns där någon ny produkt eller tjänst som folk tror kommer att slå igenom eller en verksamhetsstruktur som skiljer sig från konkurrenterna på marknaden och som folk tror kan leda till bättre marginaler och avkastning på sikt. I själva start-up-fasen är bolagen dock ofta (åtminstone de senaste 5-10 åren) icke-vinstdrivande. Istället för att tjäna pengar genom sin egen verksamhet så tar man upp pengar från investerare (vilket leder till utspädning, se mitt inlägg om aktieåterköpens vikt för totalavkastning) och lån för att investera för tillväxt i bolaget. Det är en riskabel men ofta nödvändig del av bolagets historia för att man ska kunna etablera en tillräckligt stor verksamhet (inklusive engångskostnader för eventuella fastigheter och maskiner/inventarier, initial marknadsföring osv) för att man senare ska kunna förbättra sina marginaler och då driva sina intäkter till vinst och kassaflöde.
Om man ser till de fundamentala värdena hos dessa bolag så är intäkterna/omsättningen ofta snabbt ökande, vinster och kassaflöden är ofta negativa, skulderna (och kostnader för kapital) förhållandevis höga och utspädningseffekten stor. Med tanke på de stora risker som finns om bolaget inte slår igenom med sin affärsidé så handlas de dock ofta billigt i förhållande till vad de eventuellt skulle kunna generera i framtiden, och här finns inget utrymme för aktieåterköp eller utdelningar. Det gör att avkastningspotentialen förstås blir hög om bolaget skulle slå igenom men samtidigt finns risken att bolaget går i konkurs om de inte kan generera avkastning innan investerarna tröttnar och skulderna blir för dyra. Allt eller inget.
Här hittar man många bolag som varit populära i media de senaste åren, exempelvis Carvana som jag skrev om i ett tidigare inlägg, Tattooed Chef (TTCF), Palantir (PLTR), Upstart (UPST), Uber (UBER), Spotify (SPOT) med flera. Här hittar man även ganska många bolag i Sverige som handlas på First North och Stockholm Small Cap såsom Storytel, SaveLend, Speqta, Starbreeze, Episurf, Active Biotech, Nelly Group, Immunovia och Readly. Jag skulle även placera vissa större bolag och fonder i denna kategorin, exempelvis populära Embracer just nu samt den superpopulära fonden ARK Innovation ETF, där Avanza idag släppte sin egen version Avanza Disruptive Innovation by ARK Invest.
Det senaste årtiondets mycket låga räntor har gjort att den här typen av bolag har blivit väldigt populära eftersom kostnaderna för lån och därmed kostnaderna för kapital och att inte gå med vinst har varit väldigt låga. Det är även därför dessa bolag tar så mycket stryk nu när räntorna börjar stiga och man helt plötsligt behöver betala mycket mer för sina lån (och investerare kräver högre avkastning). Denna effekt kan vi även se genom att titta på antalet SPACs som har startat de senaste åren (se tabellen ovan).
Personligen investerar jag inte i denna fas. Som värdeinvesterare ser jag ett aktieköp som att jag köper en del av ett bolag, inklusive dess intäkter, vinster, kassaflöden och skulder. Jag vill helt enkelt inte placera mina pengar i någonting vars värde baseras på löften och andras tycke om bolaget (se mitt inlägg om aktievärdering) och där min investering (min lilla del av bolaget) har mer skulder och kapitalkostnader än vad det producerar. Då väntar jag hellre tills bolaget producerar vinst och riskerna blir lägre; jag får förstås lägre avkastningspotential men även betydligt mindre risk att göra stora förluster på mina pengar.
Fas 2: Tillväxtfasen
När bolaget väl har etablerat sin verksamhet och inte längre behöver ta in externa pengar genom lån och aktieemissioner så kommer man till en kritisk punkt i utmognaden, nämligen när företaget blir vinstdrivande och framförallt när det blir kassaflödespositivt. När det händer så innebär det att bolaget nu genererar nettokassa som det kan använda till framförallt att återinvestera i den egna verksamheten, betala av skulder och eventuellt även göra förvärv. Om du vill läsa mer om vad bolagen kan göra med fritt kassaflöde och varför det är extremt viktigt, titta igenom detta inlägget. Nu kan bolaget fokusera på att skaffa fler kunder, sprida ut sig geografiskt och förbättra sina marginaler för att faktiskt generera mer värde.
Denna fas kännetecknas av snabbt växande intäkter, vinster och kassaflöden. Lån och utspädning kan fortfarande förekomma men ofta i en lägre grad i förhållande till övriga fundamentala nyckeltal än under start-up-fasen. Bolagen betalar fortfarande oftast ingen utdelning och gör inga aktieåterköp (men kan börja göra detta under den senare delen av tillväxtfasen) och borde det i min mening inte heller, utan fokuserar sitt kassaflöde på att återinvestera i bolaget och få det att fortsätta växa. Nu brukar aktiepriset skjuta i höjden och det blir svårt att räkna på en värdering för bolaget eftersom tillväxtsiffrorna ofta är mycket höga samtidigt som exponentiell tillväxt i regionen 30-40-50% per år är en matematisk omöjlighet att bibehålla under allt för lång framtid.
Bolag som faller in i denna kategorin skulle kunna vara Tesla (TSLA), Meta Platforms (META), Alphabet (Google) (GOOG, GOOGL) och svenska Evolution och NIBE Industrier, med flera. Ett bolag som precis blivit kassaflödespositivt och kommit in i den här fasen är även Netflix (NFLX).
Jag tycker om att investera i bolag i tillväxtfas, men samtidigt är det även väldigt utmanande att försöka räkna på tillväxt och rimliga pris för dessa bolag. P/E-tal på 30, 40, 50x har inte varit ovanligt de senaste åren vilket gör att marknaden redan prisar in flera hundra procents ökning i vinster och kassaflöden vilket stryper min beräknade säkerhetsmarginal. Det stör mig inte alls att bolagen inte ger ut någon utdelning eftersom jag sannolikt får högre avkastning på en återinvestering tillbaka i bolaget än att få pengarna i handen. När bolagen dippar kraftigt på kortsiktliga nyheter brukar det dock öppna sig möjligheter för mig att åtminstone påbörja en position, såsom i Tesla häromveckan till exempel.
Fas 3: Tidig Mognadsfas
Förr eller senare så börjar bolaget att nå en ekonomisk mognad. Man har hittat sin nisch, sin del av marknaden, man har etablerat ett varumärke och man har hittat sina trogna kunder. Den snabba exponentiella tillväxten börjar sakta ned och anta en mer linjär (eller cyklisk i förekommande fall) form. Nu kan bolaget skifta fokus från att bre ut sig och öka sina intäkter och marginaler till att skapa mervärde för investerare. Detta gör bolagen genom att börja allokera mer kassaflöde till aktieåterköp och eventuellt utdelningar.
Nyckeltalen kännetecknas av en mer stabil tillväxt av intäkter, vinster och kassaflöden, skulder på en hanterbar nivå, aktieåterköp och en stigande utdelning. Aktieåterköpen är ett fantastiskt sätt för bolaget att kunna fortsätta skapa ränta-på-ränta-effekt till sina investerare genom att begränsa antalet aktier på marknaden och därmed skapa mer värde i de aktier som är kvar eftersom det totala bolagsvärdet förblir detsamma. Eftersom nyckeltal ofta beräknas per aktie så gör detta att man minskar nämnaren i ekvationen och därmed skapar mer värde. Du kan läsa mer om detta i det här inlägget. Utdelningar är förstås också alltid trevligt och tillåter för ytterligare ränta-på-ränta-effekt i aktieportföljen. Värderingarna på dessa bolag är ofta betydligt lägre än på tillväxtbolagen, inte sällan runt 15-20x men kan stiga kraftigt eller sjunka kraftigt under perioder av bra eller dåliga nyheter eller risker. Läs mer i mitt inlägg om värderingsmetoder.
Bolag som är i mognadsfas innefattar bland annat Apple Inc (AAPL), Microsoft Inc (MSFT) och Axfood men även bolag som HP Inc (HPQ), Lowe’s Companies (LOW), eBAY (EBAY) som jag har skrivit om på bloggen och många många fler.
Tillsammans med tillväxtfasen så tycker jag att den tidigare mognadsfasen är min favorittid att investera i aktier. Bolagen har bevisat att de kan skapa värde och växer kontinuerligt samtidigt som de skapar ränta-på-ränta-effekt genom att köpa tillbaka aktier, koncentrera aktieägarna och dela ut en ofta hyfsat snabbt växande utdelning. Riskerna blir betydligt mer begränsade och man kan lägga bolaget i portföljen och titta till det ett par gånger om året så att det inte händer någonting fundamentalt.
Fas 4: Sen Mognadsfas
Slutligen når bolaget en punkt där det börjar bli svårt att växa mer. Den grundläggande tillväxten av intäkter, vinster och kassaflöden mattas av, aktieåterköpen blir färre och utdelningarna kan inte växa så mycket mer eftersom det mesta av kassaflödet nu börjar att gå åt till detta. Där finns oftast en viss tillväxt relaterat till inflationen, men sällan mycket mer.
Nu har bolaget ofta fortsatt långsamt växande intäkter, vinster och kassaflöden, en väletablerad skuldsituation, lite lägre grad av aktieåterköp och utdelning men ofta en högre värdering än marknaden i stort på grund av sin stabilitet och låga risk.
Här hittar vi bolag som Coca-Cola (KO), 3M (MMM), Colgate-Palmolive (CL), Kimberly-Clark (KMB) och Altria Group (MO). I Sverige hittar man här bland annat Alfa Laval.
För min del så tycker jag inte att det är fel att ha några av de här dinosaurierna i portföljen, men bäst avkastning hade man haft om man hade varit med på ett betydligt tidigare plan. Exempelvis så får Warren Buffett idag 60% av sin ursprungliga investering per år från Coca-Cola genom lång tid av ränta-på-ränta-effekt i tillväxtfas och tidig mognadsfas. Ska jag investera i bolag i sen mognadsfas så krävs dock att de säljs till ett exceptionellt lågt pris, så att jag får en god direktavkastning att utgå ifrån och möjlighet till multipelexpansion genom återgång till ett högre P/E-tal över tid.
Man ska förstås komma ihåg att de beskrivningar jag gjort ovan inte stämmer in på alla bolag, utan får ses som någon form av mönsterbolag. Företag kan hoppa fram och tillbaka i mognadsfaser (exempelvis Disney som nu inte längre är kassaflödesproducerande på grund av en stor omstrukturering), och det säger förstås inte heller någonting om kvaliteten på bolaget. Ett bolag kan ha jättefina förutsättningar i tillväxt- eller mognadsfas men vara kraftigt belånat och därmed vara mer riskfyllt än man från början tror.
Som alltid är det viktigt att analysera ett bolag noggrannt innan man köper, men jag tycker att den här modellen hjälper mig att identifiera vart ett bolag befinner sig och vad jag bör förvänta mig. Jag brukar som sagt försöka tänka på mina investeringar som små andelar i bolagen jag köper, och fråga mig själv: Vad tror jag om den här tillväxten? Är den tillräcklig? Är den hållbar? Finns här stora risker? Vill jag ha så höga skulder i mina investerade pengar? Och framförallt, är priset på den här investeringen rimlig?
Vad tycker du? Är detta ett rimligt sätt att titta på investeringar? Håller du med mig eller har jag missat något? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vad jag skriver om i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Externa Länkar
Joseph Carlson lade igår ut en fantastiskt ironisk video om bolag i Start-up-fasen som i den senaste tidens lågräntemiljö inte fokuserat på att bli kassaflödespositiva och därmed skapat stora förluster för investerare som hamnat rakt i VD:ernas egna fickor. Jag rekommenderar alla som vill investera i Start-Ups att titta på denna video innan man beträder den riskabla marknaden.