Sedan jag började blogga och investera så är det många långsiktiga sparare som kommit och frågat mig om hur man kan begränsa riskerna i sin portfölj och vad jag tycker om fondinvesteringar som ett alternativ. Även om jag fokuserar mina investeringar på kvalitetsbolag som jag beräknar handlas till bra priser så finns ju fortfarande risken att jag räknar fel, gör felaktiga affärer på basen av mina känslor eller att något oförutsägbart händer med de bolag som jag är investerad i. Och investerar man tillräckligt mycket och tillräckligt länge så kommer det att drabba oss alla. Jag kommer att göra felsteg, Ni som läser detta kommer att göra felsteg och de stora investerarna på Wall Street kommer att göra felsteg under investerarkarriärerna. Då kan det vara bra att ha en bred, relativt säker grund för portföljen att stå på som inte kräver mycket tankeverksamhet och som hedgar för den mänskliga faktorn, och där tycker jag att fonder har en viktig roll åtminstone i min portfölj.
Om vi börjar med att beskriva vad en fond är så utgörs det egentligen av en pool av investerarpengar som placeras i ett antal olika värdepapper. Dessa värdepapper kan utgöras av olika saker; aktier, obligationer, räntepapper eller ligga delvis i kontanter för senare investeringsmöjligheter. När man köper en andel av fonden så får man tillgång till en liten andel av samtliga dessa positioner, och sprider således ut sina risker betydligt mer än om man bara handlar en enskild aktie i ett enskilt bolag. Det finns två typer av fonder på marknaden: traditionella värdepappersfonder och börshandlade fonder (Exchange Traded Funds; ETFs). Skillnaden mellan dessa är hur de handlas på maknaden; traditionella fonder uppdateras och handlas långsamt, oftast någon gång per dag eller ett par gånger i veckan, medan ETFer fungerar mer som vanliga aktier, har dagliga prisfluktuationer och kan handlas in och ut ur obegränsat och kan även exempelvis betala ut utdelningar som aktier gör.
Hur dessa pengar investeras bestäms av en eller flera fondförvaltare. I många fall så sitter dessa vid stora ekonomiska institutioner (exempelvis Sveriges storbanker, Vanguard, Fidelity, T. Rowe Price med flera) och investerar pengarna efter olika kriterier. Vissa fonder utgörs av breda indexfonder som ska följa ett definierat index, andra är inriktade på specifika sektorer (exempelvis fastighetsfonder, teknikfonder, förnybar energi osv), specifika värdepapper (räntefonder) eller annat. Man bör även skilja på om en fond är aktivt förvaltad (vilket innebär att fondförvaltarna själva lägger ned tid och möda på att analysera och hitta aktier till fonden) eller om den är passivt förvaltad (närmast automatiskt investeras utifrån indexkriterier, ett exempel på detta är Avanza Zero som placerar pengarna i OMXS30-indexet). Vidare så kan fonder vara viktade eller likaviktade, där viktade fonder placerar en större andel pengar i större innehav (exempelvis så har Avanza Zero större innehav i Atlas Copco än ett mindre bolag som Getinge), medan en likaviktad fond (som är mycket ovanligare) placerar samma summa pengar i alla innehav. Man kan krångla till det här ytterligare med derivat och annat men det tänker jag inte fokusera på i dagens inlägg.
Som betalning för att fondförvaltarna förvaltar fonden så tar de ut en fondavgift, som oftast utgörs av en procent av investerade pengar. Detta gör att fondförvaltarna vill marknadsföra och sälja sina fonder; de tjänar visserligen pengar på att det går bra för en fond vilket lockar mer investerare och ger större tillgångar under förvaltning (Assets Under Management, AUM), men de tjänar även på att bara ha folk investerade i deras fonder. Jag tycker att det är viktigt att känna till detta, fondförvaltare säljer en produkt och tjänar pengar även om fonden inte slår marknaden eller går bra. Om man vill se ett tydligt exempel på sådan marknadsföring så kan man titta på senare intervjuer med Cathie Wood, vars innovativa teknikfonder (ARK) var superpopulära i USA de senaste åren och nu har gått -63% under 2022. Hon försöker fortfarande övertyga investerare om att hennes metod kommer slå marknaden framöver.
Som jag sa i öppningen av det här inlägget så är det få (läs: inga) investerare som inte gör misstag på marknaden emellanåt, och detta gäller även fondförvaltare. Om man ser till fondförvaltarnas resultat över tid så framkommer faktiskt att hela 80% av aktiva fondförvaltare inte slår stora breda index (marknaden) över längre tid (Källa på CNBC). Detta tycker jag är häpnadsväckande med tanke på att detta är personerna som utger sig för att vara experter på att förvalta våra pengar och skapa god avkastning. Jag har därför respekt för att det är jättesvårt att slå marknaden över längre tid och därför avsätter jag en summa pengar varje månad till att helt enkelt följa marknaden, vilket historiskt har genererat årlig avkastning om ca 9-11% under längre tidsperioder (årtionden).
Hur Investerar jag i Fonder?
Med tanke på att fonder är produkter som kostar pengar att investera i och där aktiva fondförvaltare i de allra flesta fall inte slår marknaden i sin helhet över längre perioder så brukar jag försöka att investera i passiva, breda indexfonder (gärna sådana som spänner över hela börsindex) med låga förvaltningsavgifter. Detta är de tre komponenter som jag kan påverka för att minimera riskerna för felsteg.
Exempel på sådana indexfonder skulle vara fonder som följer S&P 500 (500 största börnoterade bolagen i USA), OMXSPI (breda stockholmsbörsen) eller världsindex såsom MSCI World Index (ett globalindex som spänner över 23 marknader i den utvecklade världen).
Däremot så innefattar de inte de populära indexen Dow Jones (30 största amerikanska bolagen), NASDAQ (ofta snabbväxande bolag med högre risk) eller OMXS30 (30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen, exempelvis Avanza Zero), eftersom dessa antingen är för smala och innefattar för få bolag eller har viktningar som inte avspeglar börsen i sin helhet.
Genom att investera i så breda index som möjligt så undviker jag riskerna som uppstår om ett enskilt bolag i ett mer svagt index plötsligt skulle gå dåligt, och genom att investera i passiva indexfonder så försöker jag undvika den felande mänskliga faktorn som gör att många aktiva fonder inte slår marknaden över tid. Det sista jag brukar titta på är förvaltningsavgiften, som jag förstås försöker hitta så lång som möjligt (gärna under 0,1-0,2%) då en årlig procentuell avgift över tid byggs upp till ganska mycket pengar som går i förvaltningsavgifter.
Om man investerar SEK 100 000 under 10 år med 10% årlig avkastning i en fond med 0,23% i avgift så blir totalavgiften SEK 5289 (5,29% av den ursprungliga investeringen). Handlar man istället en fond med samma index till 0,08% avgift så betalar man under de 10 åren en totalavgift på SEK 1880 (1,88% av den ursprungliga investeringen). Det kan alltså skilja flera hundra procent i avgift och om man kommer upp i höga besparingssummor så kan det handla om tiotusentals kronor som man betalar mer eller mindre i avgift. Avgifter kan skilja mellan olika aktiemäklare beroende på om man handlar deras egna fonder (Avanzas fonder är exempelvis billigare hos Avanza än vad Länsförsäkringars eller Swedbanks fonder är).
När jag sedan handlar dessa indexfonder så brukar jag handla dem enligt principen Dollar Cost Averaging (DCA), vilket på svenska skulle kunna översättas som ett regelbundet månadssparande. Det innebär helt enkelt att man placerar samma summa pengar i samma fond med samma regelbundna intervall. Personligen köper jag därför en specifik summa av mina indexfonder direkt när jag får månadslönen, samma fonder månad in och månad ut. Det kommer innebära att jag ibland köper billigt (och får fler fondandelar av min bestämda summa) och ibland dyrt (och får färre fondandelar), och över lång tid så blir min snittkostnad medelvärdet av fondens värde varpå jag bör få ett resultat som motsvarar fondens tillväxt över lång tid (förhoppningsvis då 9-11%).
Det svåra med den här taktiken är att hålla sig till den; det är ett extremt tråkigt sätt att spara på men det rekommenderas av många och ska vara effektivt över längre tidsperioder. Jag allokerar därför ungefär 25% av mina månadsbesparingar till den här taktiken, känner man sig mer osäker på investering, är ny eller har andra förutsättningar kan man förstås lägga in en högre andel av sina besparingar. Viktigt är förstås att vara medveten om att även dessa indexfonder kommer att fluktuera med marknaderna över tid och att det finns risk att man kan förlora delar av sitt satsade kapital. Placera därför inte pengar i fonder som du inte klarar av att förlora och ha inte en fondportfölj som ersättning för en nödkassa.
Hur hittar jag potentiella Fonder att Investera i?
Detta kan man göra på olika vis. Börsmäklarna brukar ha information om vad fonderna innehåller i sina fondfaktablad (hittas alltid i beskrivningen hos exempelvis Avanza). För ETFer, och speciellt utländska sådana, brukar jag använda hemsidan JustETF. Den kan vara lite krånglig att förstå sig på i början men listar all information om förvaltning, underliggande index, avgifter, historisk avkastning, utdelningar och så vidare. De har även en screener där man aktivt kan söka upp fonder baserat på kriterier.
Personligen har jag valt att investera i en globalfond, en nordenfond och en USA-fond:
Länsförsäkringar Global Index (Globalfond)
XACT Norden Högutdelande (Nordisk bred utdelningsfond)
Fidelity US Quality Income UCITS ETF (FUSD) (Amerikansk bred utdelningsfond)
Andra intressanta fonder kan innefatta:
Globalindexfonder:
ETFer som följer MSCI World Index (länk till lista)
Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF (VGWD) (Populär bred globalindexfond med fokus på utdelningar)
Breda Svenska Indexfonder:
XACT Sverige (Sveriges 60-80 största bolag, med utdelning)
PLUS Allabolag Sverige Index (innefattar hela Stockholmsbörsen)
Länsförsäkringar Sverige Index
Handelsbanken Sverige 100 Ind Cri A1 SEK
Amerikanska breda Indexfonder:
ETFer som följer S&P 500 (länk till lista)
Länsförsäkringar USA Index
För mina amerikanska läsare (kan ej investeras I från Europa):
Schwab US Dividend Equity ETF (SCHD)
Vanguard 500 Index Fund ETF (VOO)
Vanguard Total Stock Market Index Fund ETF (VTI)
Vanguard High Dividend Yield ETF (VYM)
Att hitta breda indexfonder kan vara lite av en djungel. Om ni använder justetf.com så kommer ni att hitta listningskoden (Ticker) på de olika europeiska börserna längst ned på respektive fondsida som ni kan skriva in för att hitta motsvarande ETF på exempelvis Avanza.
Om ni önskar att jag tittar närmare på specifika fonder/ETFer, index eller övrigt i framtiden så får ni gärna skriva i kommentarsfältet nedan eller skicka in förslag i förslagslådan!
Var medveten om att investeringar i aktier, fonder eller andra värdepapper alltid är förenligt med ett risktagande där du kan förlora hela eller delar av ditt satsade kapital. Investera därför aldrig mer pengar än du är beredd att förlora. Ingenting som läses på den här bloggen ska ses som direkta köp- eller säljrekommendationer. Dr. Dividend uppmanar alla läsare till att göra sin egen grundliga efterforskning innan eventuell sådan handel.
Hur tänker ni när ni investerar i fonder? Hur stor andel av portföljen har ni allokerade till fonder respektive aktier? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vad jag skriver om i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Externa Länkar
Grabbarna på EverythingMoney har gjort många videor om begreppet Dollar Cost Averaging och hur man kan använda det för att investera i indexfonder med låg avgift för att följa marknaden över tid. Här är en av videorna där de förklarar detta mer i detalj.
Tackar för ännu en intressant djupdykning. Jag har funderat på om vi verkligen har så bra alternativ till SCHD/VYM/VTI, eller om det bara är okej alternativ. Läste nedan artikel av European DGI efter att ha haft svårt att finna något alternativ till amerikanska ETF:er. Jag kan ha missat några guldkorn, men att döma av åtminstone denna undersökning verkar det vara tamt och dyrt i förhållande till vad man hade fått ut i USA. Om du är av en annan åsikt får du gärna göra något uppföljande inlägg om Europas tre bästa ETF:er eller liknande. Det kan nog bero på om man kräver en bra utdelning, att bara följa ett index kan många göra.
Ref: europeandgi.com/dividend-etf/15-dividend-ucits-etf-s-for-european-investors-in-2022
Hej JT!
Jag delar till stor del din uppfattning. Det finns många aspekter av värde- och utdelningsinvestering som är betydligt enklare i USA, med en större ETF-marknad, enklare optionshandel och så vidare. Här i Europa är saker dyrare, snårigare och svårare att få bra överblick om. JustETF är nog den bästa informationskällan som jag hittat men jag kan inte påstå att den ger god överblick direkt.
Jag tar med mig ditt förslag om bästa ETF:er, ska fundera lite och göra lite efterforskningar så får jag se om det är något jag kan få ihop på ett bra sätt till ett eget inlägg. Tack! 😀
Dr. Dividend
Astonishing peformance and the highdst standard of integrity and transparency
makes them my first optiuon for all my property needs.
Hej! Bra skrivet! Snart hittar du en bra asien fond eller etf! Vet du vad? Med tanke på all tid du lägger ner på analyser och att köpa så fin och bra bolag så tror jag starkt på att du kommer slå börsen över tid. Det kommer du märka så fort börsen återhämtar sig.
Hello dr Dividend!
Long time reader, first time commenting 🙂 It is a pitty that a lot of ETF’s in the US is not available for us in Sweden. I remember the first time I picked Global X Super dividend, a really interesting case that I sold when it was no longer available for us to buy.
A silly question. Did you take the decision to start blogging in english or is the blog translated on my end? 😛 Really good translation if that is the case.
Have a great time!
Hallå KTM! Välkommen till bloggen och kommentarsfältet 😀 (även om jag ju vet att du kikat in här förut).
Jag håller med dig om att det är jättesynd att man inte kan handla amerikanska ETFer i Europa längre. Det finns dock många bra alternativ även i Europa och mycket av det som listas i USA har tillräcklig efterfrågan för att även dyka upp här. Dock är ju ETF-kulturen här inte lika stark varpå jag upplever att man får leta mycket för att hitta det man söker.
Global X Super Dividend verkar ha blivit nylistad i Europa under ny Ticker, UDIV? Du får kolla om det är exakt samma men enligt JustETF så ska de vara ekvivalenta, UDIV handlas dock i Euro från Frankfurtbörsen 😉 Om man slänger en snabb kik på fonden så har den dock många egenskaper som påminner om yield traps från mitt förra inlägg, så jag hade varit försiktig med denna fond i största allmänhet.
https://www.justetf.com/en/etf-profile.html?isin=IE00077FRP95#dividends
There are no silly questions! 😀 Jag skriver fortfarande på svenska men har en del utländska läsare varpå jag även översätter bloggen till engelska. Som jag skrev i min senaste månadsrapport så har jag gått över från egen översättning till maskinöversättning via Google Translate för att spara tid och energi. Vad jag blev uppmärksam på nu är att mina nya fina Google-annonser täckte min meny för att välja språk. Detta ska nu vara fixat så att du kan byta mellan svenska och engelska 🙂
Trevlig söndag!
Dr. Dividend