Detta inlägg utgör en del av en serie på 4-5 delar som jag planerar att posta de kommande veckorna och som beskriver min nuvarande strategi för att hitta, analysera och värdera aktier. Serien planeras därefter att publiceras i sin helhet under egen rubrik på bloggen.
När jag har hittat ett bolag som jag tycker har en bra grundläggande affärsidé, med kvalitativa produkter och en god konkurrenskraftighet (en bred moat) som jag kan definiera för mig själv så går jag vidare med att bedöma företagets finanser. Detta gör man genom att läsa vad bolagen har skrivit i sina finansiella rapporter. Rapporterna kommer i regel ut en gång per kvartal, med en mer omfattande årsredovisning en gång om året. Du hittar dessa rapporter gratis genom att googla dig in på bolagets investor relations-sida (IR-sida). Om du inte vill sitta och titta igenom rapport efter rapport när du analyserar ett bolag så finns det även sidor som sammanfattar dessa år för år åt dig. För svenska bolag kan jag rekommendera börsdata eller di.se, för amerikanska Seeking Alpha eller YahooFinance.
Vissa av dessa tjänster kräver prenumeration för att visa information från 10-20 år tillbaka. Jag skulle rekommendera att man försöker titta tillbaka åtminstone 10 år, men gärna tillbaka till senaste recessionen/lågkonjunkturen för att få bild över en hel ekonomisk cykel. Personligen prenumererar jag på börsdata, men jag vill understryka att jag inte har några samarbeten med några av dessa företag eller är betald av någon för att ta upp dessa tjänster här.
De frågor jag vill besvara när jag läser igenom rapporterna är följande:
- Är bolaget överhuvudtaget vinstdrivande = tjänar de pengar?
- Hur ser tillväxten av intäkter (= omsättning) ut över tid? Finns här avvikelser jag behöver få en förklaring till?
- Hur ser tillväxten av vinsten ut över tid? Finns här avvikelser jag behöver få en förklaring till?
- Genererar bolaget ett stabilt och växande fritt kassaflöde?
- Har bolaget en acceptabel skuldnivå?
Det jag är ute efter är förstås ett vinstdrivande företag med successivt ökande omsättning och vinster som genererar ett stabilt kassaflöde och har en hanterbar skuldnivå. Om här finns år som avviker från en generell trend så får man gå in djupare i rapporterna och försöka läsa ut varför avvikelserna uppstod. Sådant förklaras ofta redan i VD-ordet i början på rapporten (se mitt exempel i min analys av Ericsson).
De finansiella rapporterna delas in i resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, och all information jag behöver hittar jag i dessa tre tabeller. Jag kommer nu att gå igenom varje del för sig och vad jag tittar på. Jag kommer även att förklara innebörden av de poster jag tar upp genom att jämföra dem med något vi alla kan relatera till – våra egna privatekonomiska budgetar. Vi hade inte velat att våra oansvariga vänner eller släktingar tar hand om vår privatekonomi, och på samma sätt vill vi inte att oansvariga bolag förvaltar våra dyrt intjänade investeringspengar.
Innan jag börjar ska jag även upplysa om att detta analysformat endast gäller rena produktions- och servicebolag. Bolag som inte tjänar majoriteten av sina pengar genom att sälja produkter eller tjänster (exempelvis finansiella bolag såsom försäkringsbolag och banker samt fastighetsbolag) kan inte analyseras med denna metod. Råvarubolag som är kraftigt påverkade av skiftande priser på underliggande råvaror (exempelvis skogsbolag, stålbolag, oljebolag) är också svåra att bedöma med denna metod.
Resultaträkningen
Överst i resultaträkningen hittar man omsättningen. Denna kan även kallas nettoomsättning och jag har kallat den intäkter i mina analyser, det är samma sak. På engelska används ordet revenue. Omsättningen mäter helt enkelt pengarna som kommit in i bolaget genom försäljning av produkter och tjänster. Inom privatekonomi så skulle omsättningen kunna jämföras med de pengar man tjänar genom månadslön, investeringar och eventuella sidohobbys/sidoprojekt. Givetvis vill man se en kontinuerlig ökning av omsättningen över tid.
Pengarna som kommit in från omsättningen måste dock täcka de utgifter som bolaget har för att producera de sålda varorna och tjänsterna, betala de anställda, betala hyror på bolagets olika fastigheter, betala lån och räntor, skatter och så vidare. Jämförmässigt i privatekonomin blir detta att betala hyra, betala räkningar, betala mat, lån, skatt och allt annat man behöver för att överleva i sin vardag.
Förutom dessa rena utgifter så beräknar bolagen även förluster som inte består av rena kontantutgifter, exempelvis värdeförluster av olika tillgångar såsom maskiner och fastigheter. Det kan man jämföra med i vår privatekonomi när vi tar höjd för hur länge vi förväntar oss kunna ha kvar vår bil, vår kyl och frys, taket på huset och så vidare och sparar lite varje månad för att kunna byta ut dessa (beräknar förlusterna på slitaget). Det som blir kvar efter alla utgifter är betalda blir vinsten (Net Income på engelska), och den procent som är kvar av nettoomsättningen kallas för vinstmarginal (Profit margin på engelska). Precis som med omsättningen så vill jag att vinsten ska öka år för år, och vinstmarginalerna ska gärna bli en större och större andel av omsättningen (det vill säga att det kostar mindre att få fram omsättningsresultatet).
Om man läser andras analyser eller lyssnar på podcasts och annat så analyseras ibland vinsterna med hjälp av andra nyckeltal, oftast EBIT eller EBITDA. Personligen föredrar jag att fokusera på vinsten, där så mycket som möjligt av omkostnaderna redan är inräknade.
EBIT (Rörelseresultat) = Earnings Before Interest and Taxes (Vinst innan avdrag för räntor och skatter)
EBIT i procent av omsättningen kallas EBIT-marginal eller Rörelsemarginal (%)
EBITDA = Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization (Vinst innan avdrag för räntor, skatter, nedskrivningar (värdeförluster) och amorteringar)
EBITDA i procent av omsättningen kallas EBITDA-marginal.
Vad som är viktigt att komma ihåg är att vinsten inte är samma sak som hur mycket likvida kontanter ett bolag har att röra sig med, vilket kan vara förvirrande men har att göra med hur beräkningen av nyckeltalen genomförs. Om ett bolag till exempel har ett innestående osålt varulager eller väntar på fakturabetalningar från kunder så kan detta fortfarande vara med i vinsten. För bättre förklaring av detta se den här länken. Hur mycket kontanter ett bolag har redovisas istället i kassaflödesanalysen, och kassaflöden är betydligt svårare att manipulera för att se bra ut än vad vinstsiffrorna är.
Balansräkningen
Balansräkningen listar bolagets alla tillgångar och skulder samt eget kapital. I denna del av rapporten återfinns framförallt bolagets skulder som jag är intresserad av för att skatta den finansiella risken.
Här brukar jag plocka fram bolagets totala långfristiga skulder (eng. long-term liabilities) och jämföra det mot det fria kassaflöde (se nedan) som bolaget tenderar att producera. Långfristiga skulder innefattar lån med en löptid längre än ett år, och kan jämföras med våra egna skulder såsom bolån, billån, kreditlån, studielån och så vidare. Genom att beräkna långfristiga skulder delat på medelvärdet av fritt kassaflöde över en period på runt 5 år så får jag ut hur många år det skulle ta för bolaget att betala tillbaka sina skulder baserat på de kontanter som bolaget producerar.
Hur mycket skuldsättningsgrad man vill tolerera är förstås individuellt, både för investeraren och för företaget (vissa sektorer, exempelvis telekombolag, verkar tendera att naturligt ha höga skulder). För mig personligen finns en gräns vid runt 5x fritt kassaflöde då jag börjar känna att skulderna är höga, och >8-9x tycker jag känns katastrofalt. Jag tittar även på de långfristiga skulderna över tid och ser om detta är något som bolaget arbetar med att få ned.
En annan post jag tycker är intressant att notera i balansräkningen är bolagets kassa och likvida medel (eng. Cash and Non-cash equivalents). Detta beskriver hur mycket kontanter bolaget har på kontot just nu, jämförbart med vad vi själva har kvar på lönekontot. Om bolaget sitter på mycket kontanter kan ju även detta kännas tryggt i fall med lite högre skuldnivå.
Slutligen brukar jag titta på bolagets kapitalkostnader (eng. Weighted Average Cost of Capital, WACC) och jämföra detta med bolagets avkastning av kapital (Return on Invested Capital, ROIC). Dessa listas gratis för alla bolag på GuruFocus.com, sök bara på ett bolag följt av WACC.
WACC beskriver medelvärdet av kostnaderna för bolaget att driva in kapital från alla typer av källor, inklusive emittering av aktier och obligationer samt skulder, och mäts i procent genom en krånglig formel (se denna länk för djupare förklaring). Det beskriver hur dyrt det är att få in pengar från investerare, hur mycket dessa investerare kräver i avkastning, och hur dyra lånen är, vilket det till ett viktigt nyckeltal för att uppskatta om bolaget går med vinst. Jag vill därför att WACC ska vara så lågt som möjligt, och definitivt lägre än bolagets ROIC.
Motsatt så beskriver ROIC hur mycket avkastning som bolaget lyckas generera på sitt investerade kapital, och mäts också i procent (se länk). Om ROIC är 10% så innebär det att för varje 1 krona som investeras så genereras 1,10 kronor i avkastning. ROIC vill jag ska vara så högt som möjligt och definitivt högre än WACC för att säkerställa att företagets kapital inte är dyrare än vad de lyckas generera i avkastning på kapitalet. Båda dessa nyckeltal uppdateras varje kvartal.
Kassaflödesanalysen
I kassaflödesanalysen är jag framförallt intresserad av bolagets Fria Kassaflöde (eng. Free Cash Flow, FCF). Fritt kassaflöde beräknas som operativt kassaflöde – investering i anläggningstillgångar (Capital Expenditures, Capex) (eng. Operative Cash Flow – Capital Expenditures). Det fria kassaflödet listas inte alltid direkt i de finansiella rapporterna och måste ibland räknas fram själv. Vissa betaltjänster som jag använder (Börsdata och Everything Money) beräknar dock detta åt dig.
Bolagets fria kassaflöde är det närmaste man kommer en kassabok, det vill säga hur mycket faktiska likvida kontanter som bolaget har genererat. Privatekonomiskt kan man jämföra det med vad man har kvar på lönekontot efter att man gjort alla sina betalningar för månaden. Detta är oerhört viktigt eftersom det är dessa pengar som bolaget kan röra sig med, de är inte låsta i andra former av tillgångar. Med det fria kassaflödet kan bolagen göra 5 olika saker:
- Betala utdelningar.
- Köpa tillbaka aktier.
- Förvärva andra bolag.
- Betala av på skulder.
- Återinvestera i bolaget.
Det är alltså dessa pengar som vi som investerare får ta del av i form av utdelningar och aktieåterköp, inte vinsten (även om vinsten ofta är bas för värdering). Om ett bolag har lägre fritt kassaflöde än de betalar ut i utdelningar så måste detta finansieras på annat vis, exempelvis lån eller från kassan, vilket inte är hållbart i längden. Man kan beräkna andelen av vinsten som utgörs av fritt kassaflöde genom att beräkna en kassaflödeskonversionsgrad (Cash Flow Conversion Rate). Hos stora, väletablerade bolag så brukar denna ligga >90-95%. Givetvis vill jag se ett så högt fritt kassaflöde som möjligt och gärna att så stor andel av vinsten som möjligt konverteras till fritt kassaflöde.
När jag har gått igenom bolagets finanser och svarat på frågorna i början av detta inlägg så går jag vidare med att titta på hur det fria kassaflödet används för att ge mervärde till oss investerare genom utdelningar och aktieåterköp. Detta kommer jag att ta upp i nästa del av min investeringsstrategi.
Vad tittar du på när du analyserar bolag? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vilka bolag jag analyserar i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Vill bara lämna en tumme upp