Detta inlägg utgör en del av en serie på 4-5 delar som jag planerar att posta de kommande veckorna och som beskriver min nuvarande strategi för att hitta, analysera och värdera aktier. Serien planeras därefter att publiceras i sin helhet under egen rubrik på bloggen.
Sedan jag startade den här bloggen för snart en månad sedan har jag skrivit flera uppskattade aktieanalyser om bolag som jag skulle vilja äga där jag slänger mig med uttryck som intäkter, kassaflöden, CAGR, FASTGraphs, DCF, blended P/E, med mera. Nu när bloggen börjar få lite läsare så tycker jag att det är viktigt att jag är transparent med hur och varför jag tittar på alla dessa värden och vad de egentligen betyder. Jag är ingen finansiell expert eller rådgivare och har ingen formell ekonomisk utbildning och mitt mål med den här bloggen är absolut inte att plocka fram bolag till dig och tipsa om när du ska investera i dem, utan snarare att inspirera mina läsare till att bygga sin egen investeringsstrategi och ha något att utgå från i sina egna analyser och beslut.
Under fliken ”Om Mig” på bloggen kan man läsa lite om de förutsättningar jag har i min vardag som såklart influerar mig i hur jag lägger upp min aktieportfölj. Om jag hade haft andra förutsättningar (annat jobb, annan ålder, haft barn, annan skuldnivå, annan utbildningsnivå, annan livsåskådning) så hade jag sannolikt lagt upp den annorlunda, och du som läser bloggen måste hitta den struktur och strategi som passar dig och dina förutsättningar bäst.
Introduktion
Om du investerar med målet att hitta högflygande spekulativa aktier eller crypto och bli rik över en natt så är det här inte strategin eller bloggen för dig. Då får jag tacka för intresset och hänvisa dig någon annanstans. Jag kan inte heller garantera att jag kommer slå ”marknaden” år för år (vilken marknad menar man? Sverige? MSCI World Index? USA?) och det är jag inte intresserad av på kort till medellång sikt heller. Vad jag bygger upp med min strategi är en systematik och en trygghet när jag investerar som gör att jag bättre förstår vilka risker jag tar och minimerar spekulationer och höga risktaganden till en nivå jag är bekväm med. Man säger att investering är 20% siffror och 80% psykologi men förstår jag de där första 20% så tenderar de sista 80% att bli betydligt enklare.
Varför inte bara köpa breda indexfonder då? Jag basar förstås med det i min portfölj (och kommer sannolikt skriva om det i framtiden) men jag känner mig mer motiverad av att köpa enskilda aktier och jag hoppas, över tid, kunna värdera dem noggrant så att jag på sikt köper den del av index som jag vill ha, till det pris som jag tycker att det är värt.
Min strategi utgår mycket från det som ofta kallas för värdeinvestering och utdelningsinvestering (Dividend Growth Investing). Jag tycker att Terry Smiths investmentbolag Fundsmith uttrycker min grundfilosofi fint i sin slogan:
- Köp Kvalitetsbolag.
- Betala inte för mycket.
- Gör ingenting.
I grund och botten är jag ute efter högkvalitativa bolag, helst med utdelning, som kan generera kontinuerligt växande avkastning till mig som investerare så att jag helst kan få se en ränta-på-ränta-effekt som byggs på år efter år, gärna i 20-30-40-50 år, och sedan bara hålla dessa bolagen i min portfölj. Typexemplet på vad jag vill försöka uppnå beskrev jag i min analys av Coca-Cola Co, där jag skrev att Warren Buffet idag får nästan 60% av sin ursprungliga investering 1988 i bolaget årligen i form av utdelning. Min strategi handlar om att försöka identifiera vilka bolag som har potentialen att bli sådana så kallade ”compounders” och därefter köpa dem när jag inte tycker att de är så högt värderade att kommande 5-10 års tillväxt redan är inprisad. Det är här analysen kommer in och åsikterna ofta går isär mellan värdeinvesterare.
Förutom detta så tillåter jag även mig själv att investera i bolag som inte ger någon utdelning i dagsläget, men som har samma kvalitativa egenskaper vilket gör att man antingen kan förvänta sig se en utdelning i framtiden alternativt ett aktiepris som springer iväg så jag kan skörda frukten genom att sälja av delar av mitt innehav för att köpa andra högkvalitativa utdelande aktier. Exempel på detta är Alphabet, Meta Platforms och Alibaba som jag också håller i min portfölj idag.
Steg 1: Hur hittar jag ett potentiellt högkvalitativt bolag att analysera?
Första steget i att analysera bolag är förstås att hitta själva bolagen. Här kan man använda sig av alla möjliga strategier men jag tenderar att försöka titta på väletablerade Large- och Mid-Cap bolag, ju mindre bolagen är desto mer sannolikt att de är i en tillväxtfas med negativa resultaträkningar och högre risk. Man kan exempelvis titta på listor över Large- och Mid-Cap på di.se eller listor på utdelningsaristokrater och utdelningskungar (mer om detta i senare inlägg). Bolag som jag har hört talas om sedan jag var liten/yngre och som fortfarande är en marknadsledare som jag hör talas om ofta är en annan bra indikation, eller bolag som jag är kund hos själv och tycker om. Exempel på sådana bolag kan vara McDonalds, Coca-Cola Co, Apple, Microsoft, 3M, Walmart, Starbucks, Visa, Mastercard, PepsiCo, Disney, Nike, Stanley Black & Decker eller Intel på USA-sidan och H&M, Volvo, Securitas, Axfood, SKF, AstraZeneca, Ericsson, Atlas Copco, Getinge eller Alfa Laval på Sverigesidan.
Efter det måste jag förstå vad bolaget gör och hur deras olika affärssegment hänger ihop. Ett bra exempel på vad som händer om man inte gör det hittar man i Tesla; folk säger att Tesla är ett teknikbolag som förutom bilar även gör bland annat högkvalitativa batterier. Och det gör de, men elbilar som är dyra att producera utgör fortfarande 87% av intäkterna och ytterligare 6% utgör försäkringar och service till dessa bilar. Visst kan man argumentera att dessa siffror kanske ser annorlunda ut i framtiden men det kan lika gärna inte bli så, och idag köper man åtminstone 93% bilbolag. För att få bättre koll på detta kan jag skumma igenom bolagets finansiella rapporter eller, för amerikanska bolag, deras 10-K som släpps en gång om året och som alltid innehåller en komplett bolagsbeskrivning.
Jag vill även bedöma om bolaget har god konkurrens- och prissättningskraft och är en ledande aktör i sin marknad. Warren Buffet kallar detta för ”moat”, det engelska ordet för vallgrav, och analogin är tanken att denna vallgrav skall skydda investeraren dels mot ekonomiska svårigheter (genom ex. möjlighet att öka priserna utan att tappa köpare) och dels mot eventuella konkurrenter som kommer in på marknaden (genom att ex. ha bättre kvalitet, högre priser, lägre omkostnader eller en hängiven konsumentgrupp). Den mest ultimata moat ett företag teoretiskt skulle kunna ha är således ett monopol på något essentiellt, som alla behöver. I praktiken är det snarare olika former av patent, unika kvalitetsprodukter, tillgång till billiga råvaror (och därmed möjlighet till lägre priser) och ”klibbiga” verksamhetsformer (exempelvis prenumerationer som folk tenderar att glömma och låta löpa på) som skapar moats. Du kan läsa mer om moats på den här länken.
Ett bra exempel på en moat kan vara Abbvie’s patenterade läkemedel ”Humira” mot reumatiska sjukdomar. Reumatoid artrit, den vanligaste reumatiska sjukdomen, drabbar 0,5-1% av populationen i västvärlden, för vilken Humira är en väletablerad men dyr medicin som Abbvie profiterat mycket från och aktien är upp över 350% de senaste 10 åren. När patentet på Humira löper ut under 2023 kommer Abbvie sannolikt att få flera nya konkurrenter om läkemedlet som kan producera det billigare, och därmed sannolikt spä ut Abbvies marknadsandel och eventuellt tvinga dem att sänka priset. Då Humira utgör ca 33% av Abbvies intäkter så riskerar förlusten av detta patent att påverka vinst och tillväxt i företaget i framtiden.
Moats är en kvalitativ egenskap hos ett företag och det är långt ifrån alltid som investerare har samma uppfattning om ett bolag har en bred eller smal moat (Läs: stark eller svag konkurrenskraftighet). Apple, till exempel, anser vissa har en smal moat och riskerar att bli utkonkurrerade på sikt på grund av behovet av att kontinuerligt utveckla nya produkter och att det finns fler stora spelare på marknaden. Andra anser att konkurrenskraftigheten är stark för att de integrerar sina produkter i nätverk med varandra och fyller dem med prenumerationsbaserade tjänster. Man får helt enkelt skapa sig en egen uppfattning, och vill jag ha hjälp så brukar analysbolaget Morningstar specifikt analysera moats och ge värdering om de uppfattar denna som ”wide” (bred, stark) eller ”narrow” (smal, svag). Ibland finns dessa analyser att ta del av gratis eller är hänvisade till av andra analytiker.
När jag har hittat ett bolag som jag anser är väletablerat och konkurrenskraftigt så går jag vidare med att bedöma dess finanser för att säkerställa att de går med vinst, genererar ett positivt kassaflöde och har en acceptabel skuldsituation. Detta kommer jag att gå igenom i nästa inlägg om min investeringsstrategi. Hela min analysprocess kommer sedan att läggas upp på en egen sida på bloggen så att man enkelt kommer åt den om man vill läsa den igen.
Vad tittar du på när du analyserar bolag? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vilka bolag jag analyserar i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Externa Länkar
Här är ett klipp med Warren Buffet och Charlie Munger från Berkshire Hathaways årsmöte 1995, där Buffet förklarar hur han ser på begreppet ”ekonomisk moat/vallgrav”.
Hej,
Har precis hittat in på din blogg. Tack för ett bra inlägg. Ska bli jättekul att följa din blogg.
Hej Joachim, hjärtligt välkommen! Kul att du hittat hit! 😀
Hoppas att du ska finna värde i vad jag skriver och att du själv inte tvekar att kommentera vad du tänker och tycker, så lär vi oss alla av varandra 🙂
Om har något speciellt som du hade önskat att jag tog upp på bloggen framöver så får du gärna skicka in ett förslag i förslagslådan också, det uppskattas alltid!
Dr. Dividend
Mycket bra inlägg, tack!
Tack! 😀