En del investerarvänner som jag pratat med tycker att min metod är ganska krånglig. Och det har jag förstås full förståelse för. Att djupdyka i rapporter och historik för att få fram vad ett bolag har gjort de senaste 10 åren är ju erkänt en dålig prediktor för vad som kommer att hända de kommande 10 åren, det vet jag. Och att då räkna på potentiella framtida tillväxt och marginaler baserat på vad bolagen tidigare presterat kan kännas jättefrämmande för många.
Samtidigt så är det ju det enda som vi har att utgå ifrån, att bolagen någonstans kommer att prestera i linje med vad de tidigare gjort (justerat för förändringar i bolagens och makroekonomins miljö) och använda sitt kassaflöde på ett någorlunda förutsägbart sätt. Och diskonterade kassaflödesanalyser (DCF) används även av mer erkända analytiker än amatören bakom denna bloggen. Ofta har vi nog rätt, men ibland fel (se bilderna nedan) och därför är det viktigt att alla antaganden görs med viss säkerhetsmarginal för att vi även i de fall då vi har fel inte ska förlora allt för mycket av vårt satsade kapital.
Om man däremot inte vill/orkar/kan/hinner/vågar göra lika mycket analytiskt arbete för att beräkna de säkerhetsmarginaler man vill ha men fortfarande vill investera på aktiemarknaden så finns det dock en alternativ investeringsmetod som kräver betydligt mindre jobb, och som jag tänkte presentera i detta inlägg.
Dollar Cost Averaging
För den som är grav skeptiker till allt vad analys och antaganden heter (eller känner sig obekväm i att göra sådana antaganden) så finns det andra strategier man kan använda sig av då man inte behöver ta hänsyn lika mycket till bolagets värdering, nämligen det som på engelska kallas Dollar Cost Averaging (DCA). Den svenska översättningen borde bli något i stil med ”Utjämnande av Anskaffningsvärde”. Personligen använder jag denna metod framförallt i mitt fondsparande, då jag tycker att det är alldeles för svårt och mödosamt att försöka värdera samtliga innehav i en fond och beräkna värdet på fondandelar. Vad som dock krävs för den som använder denna strategi är att man är konsekvent, ihärdig, och har tålamod.
DCA-strategin bygger på värdeinvesteringsstrategin om att alla företag har ett Intrinsic Value (”Egentligt Värde”, se Min Investeringsstrategi för förklaring av detta begrepp), som utgörs av värdet på alla framtida kassaflöden som bolaget kommer att producera (åtminstone under tiden jag håller bolaget i min portfölj), och som i de flesta fall stiger över tid. En aktiekurs kommer sedan att fluktuera runt detta värde, och ibland kommer aktiepriset att vara högt i förhållande till Intrinsic Value (övervärderat, dyrt) och ibland kommer det att vara lågt (undervärderat, billigt). Dessa fluktuationer kan kvarstå under väldigt lång tid, vilket innebär att priset kan vara frikopplat från Intrinsic Value i månader, år, ibland årtionden. Samtidigt fungerar Intrinsic Value i de flesta fall över tid nästan som en magnet som drar tillbaka aktiepriset mot sitt egentliga värde. Det är detta Intrinsic Value som jag försöker beräkna med hjälp av mina värderingsmetoder och analyser för att komma fram till när ett bolag är rimligt eller billigt värderat så att jag köper till ett bra pris och god säkerhetsmarginal.
Enligt Dollar Cost Averaging så köper man lika mycket av bolaget med ett jämnt, förutbestämt tidsintervall, exempelvis att man handlar aktier för 1000 kronor varje/varannan månad eller köper ett visst antal aktier med ett visst mellanrum. Som ett eget exempel så avsätter jag en förutbestämd summa pengar som jag fördelar mellan tre indexfonder direkt när jag får lönen varje månad. Det spelar ingen roll om det har kommit dåliga nyheter i media, om positionen gick +10% igår eller man förväntar sig att den går -10% imorgon. Genom att göra det över en lång tidsperiod så kommer jag att betala dyrt ibland (alternativt få färre aktier) och betala billigt ibland (eller få fler aktier). Nettoresultatet av detta över tid är att mitt medelpris på alla mina köp hamnar i linje med Intrinsic Value, det vill säga vad bolaget eller fonden fundamentalt presterat över tid, vilket ju oftast stiger hos indexfonder och bra bolag. Om fonden/bolaget/positionen presterar bättre och bättre över tid så kommer jag som investerare att få ut ungefär samma resultat som fonden i stort.
Jag tycker att Dollar Cost Averaging fungerar väl för mig när det kommer till fonder, och 2022 var ett jättebra exempel. Under 2022 var det framförallt mina breda fonder som tyngde min portfölj och gjorde den negativ. XACT Norden Högutdelande, min breda Norden-fond, gick exempelvis -20% mellan toppen i januari till botten i oktober, från SEK 143 till SEK 115. Genom att fortsätta placera lika mycket i pengar i fonden vid samma tidpunkt varje månad så fick jag ett snittpris över året på SEK 131,94. Inte fullt så illa som 143 och inte fullt så bra som 115, men ett genomsnitt. Nu har aktiekursen tagit sig upp till ungefär den nivån igen, vilket gör att jag är +/- 0 i fonden för året även om fonden i stort gått ca -10%, ej inräknat utdelning då detta är en utdelande fond. Hade priset hållit sig lägre så hade mitt snittpris förstås fortsatt att sjunka i takt med att jag får fler och fler aktier till lägre pris än de jag redan äger.
Det är dock inte alla placeringar som lämpar sig för DCA-metoden. DCA fungerar väl för fonder eller aktier som har relativt stabila vinster/kassaflöden eller stabil tillväxt, det skyddar mot viss volatilitet och felaktigheter i skattning av Intrinsic Value. DCA är dock inte en ursäkt för att inte veta vad man köper; ett bolag som har sjunkande avkastning, hög risk eller går i konkurs kommer inte att prestera bättre för att man använder en DCA-metod för att inhandla den. Metoden fungerar dock väl till de flesta fonder samt stora, stabila företag såsom Apple, Microsoft, Alphabet, Target, Coca Cola, Pepsi eller de flesta bolag som hittas på Utdelningsaristokratlistan på den amerikanska marknaden och bolag som Atlas Copco, Ericsson, Axfood, Volvo, Investor på den svenska marknaden.
Ett annat sätt att använda principerna för DCA är när man ”snittar ned sig” i en position. Detta använder jag en del med stora, populära bolag med god avkastning och ränta-på-ränta-effekt som jag jättegärna vill äga men som aldrig tycks komma ned till mitt målpris (eller som jag upplever är svåra att värdera). Ett bra exempel på detta är Apple Inc (AAPL) som jag beräknat har ett Intrinsic Value för mig på runt $100. Jag har valt att köpa ett par aktier (5-10% av en full position) vid $140, och ytterligare en lika stor del vid $125. Går aktien upp härifrån så gör jag inget, men fortsätter den ned mot Intrinsic Value kanske jag köper ytterligare lite vid $110 och sen en större summa vid och under $100. På så vis överbetalar jag lite och jobbar mig sedan ned mot mitt önskvärda pris, och skulle aktien gå upp istället så slipper jag känna att jag missat möjligheten att köpa ett bra bolag till ett rimligt pris.
Det svåra med DCA är förstås det här med att vara konsekvent, ihärdig och att ha tålamod. Man måste motstå frestelsen att köpa när kursen går ned, att reagera känslomässigt på olika nyheter och att investera sina pengar i andra positioner som verkar mer spännande; ju mer man avviker från planen desto svårare blir det att samla tillräckligt med inköpspunkter för att approximera det faktiska Intrinsic Value. Det lättaste vore nog egentligen att sätta upp ett Autogiro som placerar pengarna så att man slipper fundera över det.
Var medveten om att investeringar i aktier, fonder eller andra värdepapper alltid är förenligt med ett risktagande där du kan förlora hela eller delar av ditt satsade kapital. Investera därför aldrig mer pengar än du är beredd att förlora. Ingenting som läses på den här bloggen ska ses som direkta köp- eller säljrekommendationer. Dr. Dividend uppmanar alla läsare till att göra sin egen grundliga efterforskning innan eventuell sådan handel.
Har ni någon position där ni använder Dollar Cost Averaging? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vad jag skriver om i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Månadssparande är underskattad