Det har nog inte undgått någon att senaste tidens gröna veckor fick en abrupt kontrast i slutet på förra veckan då marknaderna världen över plötsligt dök utan förvarning. OMXSPI var på fredagen ned -2,36%, S&P 500 var ned -1,45% och NASDAQ ned -1,38%. Ledande i raset var förvånande nog bankaktierna som gått så bra den senaste tiden. De svenska storbankerna Swedbank (-5,75%), Handelsbanken (-3,97%) och SEB (-3,73%) var djupröda, och likaså de amerikanska storbankerna Bank of America (-0,79%), Morgan Stanley (-2,27%) och Goldman Sachs (-4,16%). Undantaget som bekräftade regeln var JP Morgan Chase & Co som var +2,58%.
Men hur kommer det sig att just banksektorn plötsligt vänder nedåt? Ja, en del har att göra med saker som jag faktiskt har diskuterat lite tidigare här på bloggen…
Den enkla förklaringen till vad som hänt är att två banker i USA, Silvergate Capital Corp och Silicon Valley Bank, i princip har gått i konkurs och den sistnämnda har blivit stängd av banktillsynsmyndigheterna i USA. Av dessa två banker är det framförallt Silicon Valley Bank som orsakat turbulensen på marknaden under fredagen (som eventuellt fortsätter i nästa vecka också).
Silicon Valley Bank var en bank för framförallt småbolag och startups i det tekniktäta området Silicon Valley i Kalifornien, USA, som förvaltade ca $173,1 miljarder vilket gör detta till den största bankkraschen sedan finanskrisen 2008 och den näst största bankkollapsen i USAs historia. Men hur gick detta till? Svaret på den frågan är (tyvärr) simplare än man kan ana.
Men för att förstå detta så måste man förstå lite grundläggande hur en bank fungerar. När man sätter in sina pengar på en bank så innebär detta egentligen att banken lånar pengar från dig på obestämd tid som du sedan kan kräva tillbaka när du vill. Detta gör banken till en ränta som i princip varit obefintlig på sparkonton de senaste åren men som vi nu ser börja ticka uppåt några enstaka procent.
Bankernas affärsidé är sedan att investera en stor del av alla de pengar som lånats (satts in på deras konton) i relativt säkra investeringar som ger ytterligare ränteintäkter. Exempel på detta kan vara privatlån (med högre ränta ju riskablare lånet är för banken) eller statsobligationer, det vill säga att man lånar pengar till staten på en bestämd tid för en bestämd ränta. Många banker i USA har en stor del av sina tillgångar i statsobligationer då det anses vara den säkraste investeringen man kan göra, man är i princip garanterad sina pengar tillbaka plus den bestämda räntan så länge man håller obligationen hela löptiden. Kvar i banken behöver de ju bara ha likvida medel för att låta folk plocka ut så mycket pengar som folk brukar plocka ut under en given tidsperiod, med viss marginal. Nyckeln till problemet ligger dock i vad som hänt med statsobligationerna:
Detta är en graf som visar kupongen (yield), det vill säga räntan på årsbasis för att hålla en amerikansk statsobligation hela löptiden (i detta fallet 6 månader, denna har nu tagit sig en bra bit över 5%). Man kan se att denna har stuckit iväg historiskt drastiskt under 2022 och 2023. Och som alla utdelningsinvesterare vet så innebär en högre yield = lägre pris, samma poäng som direktavkastning i procent skiftar i förhållande till aktiepriset. Om jag köpte en statsobligation med en yield på 0,5% och man kan köpa samma obligation idag till 4% så är det ju uppenbarligen mycket mindre intressant att hålla min obligation om man kan få 8 gånger högre ränta genom att köpa en ny, således har värdet på min obligation sjunkit till en åttondel av det usprungliga priset.
Många obligationer, inklusive de som handlas av banker, har en löptid på 1, 2, 5, 10 eller 30 år vilket innebär att många obligationer som köptes under perioden 2009-2021, med vissa undantag, har tappat mycket värde fort. Återigen är detta inte ett problem sålänge du inte av någon anledning behöver sälja dina obligationer, och det är här Silicon Valley Bank hamnade i trubbel.
Det rådande konjunkturläget med stigande räntor gör att det är dyrare och mindre attraktivt att starta nya coola techbolag i Silicon Valley, varpå många kunder började plocka ut pengar från Silicon Valley Bank. Detta blir ett problem vid den punkt då banken behöver börja sälja av sina tillgångar för att täcka uttagen från kunderna, inklusive sälja sina väldigt säkra statsobligationer till grava förluster. Och när några kunder får nys om att banken har svårt att betala ut pengar så vill alla ta ut sina pengar ur banken – NU. Detta ger upphov till en så kallad bankrusning, då alla vill ta ut sina pengar från banken och banken förlorar pengar då de måste sälja av tillgångar för att bistå med detta. Och det är exakt vad som händer med Silvergate Capital och Silicon Valley Bank till den grad där de nu går i konkurs och tas över av staten.
Vad blir då effekten av detta? Det korta svaret är: Jag vet inte. Men det finns ett antal potentiella bieffekter av denna bankrusning. För det första kan rusningen sprida sig även till andra banker. Om spararna får kännedom om att detta är ett problem i Silicon Valley Bank så kanske de identifierar andra banker som de ser som riskabla, tar ut sina pengar från dessa och orsakar samma problem i fler banker.
Ett annat tänkbart problem är att företag som är beroende av dessa banker för att förvalta pengar som de är beroende av i sin verksamhet helt plötsligt inte kan få ut sina pengar på ett pålitligt vis, varpå det även kan sprida sig till företagssektorn.
På internet och sociala medier finns det domedagssägare som menar att detta är början på nästa stora finanskris och även om det skulle kunna vara en katalysator för en ny kraftig björngång i marknaden så är det ingen som med säkerhet vet vad som händer i framtiden. Det som talar emot detta skulle vara att bankerna i fråga är betydligt mindre än vad exempelvis Lehmann Brothers var under 2008-krisen. Och för min egen del spelar det ingen roll – jag kommer att fortsätta att hitta kvalitetsbolag med tillväxtpotential och försöka köpa dem till bra priser. Med fredagens bankfall blev det exempelvis lite extra Handelsbanken men även Bank of America, Citigroup och Goldman Sachs börjar komma ned mot priser där det snart kliar i mina köpfingrar.
Var medveten om att investeringar i aktier, fonder eller andra värdepapper alltid är förenligt med ett risktagande där du kan förlora hela eller delar av ditt satsade kapital. Investera därför aldrig mer pengar än du är beredd att förlora. Ingenting som läses på den här bloggen ska ses som direkta köp- eller säljrekommendationer. Dr. Dividend uppmanar alla läsare till att göra sin egen grundliga efterforskning innan eventuell sådan handel.
Vad tror ni kommer att hända med börsen efter detta? Kommentera gärna nedan!
Om du vill vara med och påverka vad jag skriver om i framtiden får du gärna skicka ett förslag här.
Klicka här för att prenumerera på bloggen och få information om nya inlägg och andra uppdateringar.
Externa Länkar
Richard som har kanalen The Plain Bagel är registrerad analytiker för en investmentfirma i Ottawa, men har även en youtubekanal som behandlar makroekonomiska och nationalekonomiska ämnen. Han lade nyligen upp en video angående Silvergate Capital och Silicon Valley Bank för den som vill fördjupa sig ytterligare, och mycket som jag tagit upp i detta inlägg är inspirerat av denna video.
Svenska
English
Hej.
Mycket bra förklarat!
/KåHå
Någon som är förvånad?
Vi lever i en Tillväxtekonomi, eller rättare sagt en Förhoppningsekonomi.
Och den måste krascha med jämna mellanrum för att skapa nya förhoppningar…
en liten tvist:
Någon som tittat på skillnaden i manligt och kvinnligt aktieägande?
Det är rätt spännande..
🙂
Nej det är man ju inte… Dock är det riktigt kasst att tex Alexta är så exponerade…
Jag håller med om att skillnaden mellan män och kvinnors aktieägande är väldigt intressant.
Hej DRDividend,
Bra förklaringar. Har inte lyssnat / tittat på The Plain Bagel. Däremot tycker jag senaste avsnittet av The Macro Trading Floor förklarar bra vad som hänt. The All In Podcast hade också en bra diskussion i senaste avsnittet (länkar i inlägget på utforsk.se)
Tack för tipsen! Jag ska kolla in dessa poddar! 😀
Gör så.